socialistsimon

Jag har bara lyckats ta ett litet antal bilder av alla de bilder som borde tagits. Har du tagit bilder på #nerdshirts jag har missat så dela dem med oss du också. Det var så mycket underbara människor och T-shirts som jag borde fångat på bild för Dig, min Läsare, men här är de få jag lyckades fånga. 

Enjoy!

         

     

 

 

     

 

---

 

 

Sena tillskott:

Från Peter Watts hemsida via M

         

 

 Johan Jönsson   Nicklas  Cyphersushi  Johanna  Stefan  Yvanna   Stella Hanna (NaNoWriMo T-shirt): Henrick

 Sara & Mats  Skånemaffian (Karin, Nene, Karin och Jenny)

 

 

 

Kontrastförberedelserna är i full gång. Jag tänkte anordna en liten tävling som jag kallar för Nördigaste T-shirten på Kontrast. Under hela kontrast ska jag försöka fotta och tweeta så många och så nördiga T-shirts som möjligt. Följ mig på twitter @Socialistsimon eller hashtaggen #Nerdshirt. Skicka gärna in dina egna upptäckter.
Inga regler, inga priser mer än äran av att ha den nerdisgaste utstyrseln på Swecon/Kontrast!

När det handlar om efterlängtade böcker brukar jag ta ett foto som bevis på att jag lagt tassarna på den och sedan sprida den på facebook och/eller twitter. Det gjorde jag i vanlig ordning med Fractal Prince av Hannu Rajaniemi som kom igår:

 

 

Döm om min förvåning när jag kontrollerade kameran senare under dagen och fann att fotot hade morphat till det här. Mycket märkligt.

 

 

Jag hoppas att det inte är något fel på kameran men när bilden nedan ersatte den gamla nu på morgonen börjar jag bli lite orolig.

 

 

Kan det vara så att det finns någon form av fractalt virus i själva boken?

 

 

 

 

 

 

 

Richard K. Morgan visar upp coverart för the Dark Defiles den avslutande delen i A Land Fit for Heroes. När den kommer ut vet jag inte men snygg är den, se nedan. 

 

*EDIT* The Dark Defiles kommer i augusti 2013!*

Sedan har jag hört att the Daylight War, tredje delen i Peter V. Bretts serie som började med the Warded Man. Den är nu färdigskriven och ska komma den 11 februari nästa år. Det är ju snart!

 

Nu har även jag bokat biljetter til Kontrast. Ja, altså tågbiljetter. De är tryckta på döda träd med en svart färg och kursiva linjer. Verry oldskool.

Hotell och medlemskap har jag redan fixat så detta var den sista biten i konventpusslet. Nu kan jag helt fokusera på de viktigare projekten. Alla jag känner har sina egna projekt att genomföra. Boktimmen- fia har sitt Clash of Nerds som bryter ut halv tre på fredagen då så många bokbloggare som möjligt ska samlas i lobbyn (tror jag) för en visuell inspektion. (Tanken är att om vi vet hur vi ser ut blir det lättare att sammanstråla i vimlet senare.) Drömmarnas berg har sitt projekt och jag tänker köra en Nördigaste T-shirt tävling på twitter.

Vad är nördisgast? En referens så obskyr att ingen förstår eller en som går hem i nördstugorna? Självutlämnande eller en som hade varit pinsam att visa sig i Svenssonvärlden med? Hmm

 

Sen är det ju packning och kläder. Vad ska man ha med sig till Kontrast? Vilka kläder är för nördiga för att ha civilt men inte omöjliga att packa? vilka böcker vill jag ha signerade? voi voi voi

 

Vilka projekt sysslar du med inför kontrast och vem ser du fram emot att kändisspotta?

 

 

 

Svampkaffe:  


"Smaken var svag och bitter. 
Färgen var gulaktig med viss spuma. 
Addekvat effekt. 
Jag rekomenderar fortsatt produktion.
Perans Simon Två"

 

Svampgröt: 


"Kantareller och portobello
Champinjoner och två sorters rotsvamp
en svampkorv skivad och en rimmad och rökt ticka
Koka i surad skivlingsmjölk
Serverad med kokt filamentsopp.
Perans Simon Två"

   Jag har skaffat hund. Det är iofs trevligt i sig men en trevlig sidoeffekt är att jag har möjlighet att titta på all utomhuskonst som finns i Malmö. Malmö verkar ha en väldigt lössläppt policy för konst vilket gör att en hel del bra shit kommer fram. Det finns en del stora bottennapp också men de tar vi inte idag.

Först ut:

 

Svärdet i stenen på Bragegatan.

 

Augustenborg är fullt av fina regnvattenkanaler som mynnar ut i små dammar med vass, ankor och koi.

 

Fullt av pileträd också.

 

Ett par exempel på vad som kan hända när man inte har koll på konstnärerna är dessa nakna träd i en hundrastplats.

  

och denna 'staty' av en gitarist. Är det Cornelis eller Taube? Jag tror att det är min granne Pierre.

 

En annan sak politikerna inte kan kontrollera är vad folk väljer att ha på sina gravar.

 

Mitt i stan bredvid Gustav Adolfs Torg ligger gamla kyrogården där den här gravstenen finns. 

 

Bara ett stenkast därifrån i Slottsparken

 

finns grottan där Loke är fjätrad under en orm som droppar gift i hans ögon. Loke och hans fru är för tillfället på annat ställe vilket betyder att Ragnarök är nära. 

 

  

Vad som inpirerat dessa rådjur att resa sig ur gräset och springa upp i luften vet jag inte men spännande är de.

 

Turning Torso är fint när det reser sig som en raket ur dimman. Bostadsbristen tvingar ut folk på kanalen. 

 

 

Men det som verkligen gör Malmö vackert är de insprängda parkerna, de plötsliga alléerna och minikonst:

 

   

 

Det ät inte meningen att förvandla detta till en fotoblogg men har man en kamera så kommer man att fota. Har du en favoritplats eller konstverk?

Jag har hört att allt fler bokbloggar tar bort betyg från sina bloggar. Som den motvalskärring jag är tänker jag lansera mitt eget betygssystem för den här bloggen. Kanske kommer jag att använda det i en del recensioner men det får vi se.

Betyg 1: Författaren har uppnått rättstavade ord i en i huvudsak gramatisk ordning. Däremot har hen fullständigt misslyckats skapa handling, karatärer och världsbygge. Boken ligger steget över schampoflaskan på muggen men det är knappt. Ja, det är löpande text men hur kunde någon vilja publisera detta?
Exempel: Jag har aldrig satt detta betyget. Det existerar mest för betygssymetri. Skulle det hända skulle det antagligen hamna på bloggen av rent nyhetsvärde.

Betyg 2: Jag är besviken. Antingen känns det som bortkastade pengar eller bortspolad tid att ta sig igenom denna text. Bloggens läsare avråds att spendera tid och pengar på den här boken. Ingen hänsyn till smak och genre, detta är en dålig bok.
Exempel: Twilight, Hungerspelens tredje bok, Brent Weeks Beyond Swadows. Hamnar sällan på bloggen om det inte är en bok i en tidigare recenserad serie. Jag lägger ifrån mig tvåor hela tiden. De intresserar mig inte.

Betyg 3: Jag är nöjd. Godkännt. Jag anser mig ha fått valuta för spendrad tid och pengar. Bloggens läsare informeras om att det är en OK bok men uppmanas vänta på pocketutgåvan. Bra fyllermaterial mellan Bra Böcker.  Tar hänsyn till stil, genre och målgrupp. Jag kan tycka att en bok inte är min smak men säkert uppskattas av den som gillar vad-det-nu-är-för-genre. Treor hamnar inte alltid på bloggen. De är inte alltid spännande att recensera dem men ibland har de en plats tex om det är en ny författare. Ett stort utbud av stabila betyg-tre-författare är en nödvändighet för att fylla luckan mellan awesome books.
Exempel: Tome of the Undergates, Jack Cambells Lost Fleet, Richard Kadreys Sandman Slim, mfl.

Betyg 4: Detta är en Bra Bok. det kan vara olika saker som höjer en trea till en fyra. Kanske är språket otroligt vackert eller världen är enormt tankeväckande. Det är nästan uteslutande dessa böckerna som hamnar på bloggen. En fyra är en bok som är värd att skriva om.
Det behöver inte vara en litterärt bättre bok än en trea. Underhållningsvåld, actionavslappning och slöläsning hamnar ofta här om handling, tempo och gore är bra nog.

Exempel? Nästan hela bloggen!

Betyg 5: Detta är en bok man inte kan vara utan. Detta är en bok som jag antastar främlingar på stan för att säga: 'Du måste läsa den här!'
Exempel? Det märks ganska tydligt i texten.

Jag har läst ut Amatka som just nu dyker upp i bokhandlar över landet. Den är skriven av min författarlärare och idol Karin Tidbeck. På gund av att det är ett recensionsex kommer min recension den 20:e sptember men jag kan inte hålla mig ifrån att publicera en skrytbild redan nu.

Som många bokbloggare, hoppas jag, har jag funderat vad integritet betyder för mig och min blogg. Jag har funderat lite fram och tillbaka redan från början av bloggen men frågeställningen har för mig aktualiserats av att jag upptäckt att förlag vill skicka böcker till mig bara jag ber om det. Här är mina tankar om integritet och ansvar på min blogg. Vilket ansvar har jag inför mig själv och min läsare. Det handlar så klart om lagen men mest om mina egna åsikter. Därför är det jag kommit fram till inte en föreskrift för andra bloggar utan mer en lista av mina egna intentioner.

 

För det första: 
 - Detta är min blogg! Det jag skriver här är mina egna åsikter, jag skriver vad jag själv vill. Det kan verka självklart men jag har ibland haft ett stygn av självcensur men slagit bort den med åsikten ovan.

 Men om detta är mina åsikter så kräver det att jag respekterar mig själv så mycket att jag verkligen försöker tänka efter innan jag skriver. Tydligt deklarerar när jag ändrar mig eller blivit överbevisad. Det sista är den svåra biten eftersom jag ofta hamnar i positionen, 'Du har en bra poäng, jag måste fundera på det där'. Att sedan gå tillbaka och uppdatera mitt inlägg faller ofta bort.

Ett exempel på 'ärlighet' var GRRMs A Dance of Dragons där jag verkligen gillade boken men så fort jag började diskuterade den online så insåg jag att all kritik om att den var seg, pladdrig och ofokuserad stämde. Jag bestämde mig för att fokusera på just min läsupplevelse i första hand, inte på hur jag såg tillbaka på den tre dagar efter att jag lagt ifrån mig den. Det var viktigt att välja eftersom jag inte kunde diskutera den frågan innan spoilervarningen, även du som inte vill bli spoilad har rätt till en seriös bedömning av mig.

Att avreagera sig på Carl Bildt passar kanske inte på en bokblogg? Jo, för att det är min bokblogg!

 

 - Jag bloggar om böcker jag läst eller läser. Det är nästan alltid böcker jag själv köpt. Men om jag fått gratisböcker förtjänar Du att veta att det är just gratis. Inte för att jag är köpt utan för att jag kan påverkats av annat än just bara bokupplevelsen. Man känner sig lite viktig första gången ett stort förlag skickar ett recensionsex, lite som om man är en stor recensent. Samma sak är det när en författare man recenserat kommenterar recensionen. (Nu har jag bara fått positiva kommentarer från författare. Negativa kommentarer och rena påhopp förekommer också men jag är förskonad det än så länge.)
Nu händer det väldigt sällan att jag får gratisböcker eftersom jag oftast läser engelskspråkigt och då inte får recex. Rent juridiskt tror jag att jag måste berätta att det är gratisböcker, recensionsex. Jag är noga med att nämna att det är just gratisböcker i texten eller lägga en länk till förlaget längst ner. Se tex Nene Ormes Särskild. Vilket leder till den större frågan om påverkan oavsett litteraturupplevelsen. Det finns vissa författare som tar fram fanboi i mig. Det finns andra författare som jag känner privat. Detta påverkar så klart mig när jag läser böckerna. Det hade varit väldigt akward om jag inte gillat Särskild, för att uttrycka sig milt. Hur ska man hantera detta på bloggen? Jag vill inte sticka under stol med att jag känner dem privat men heller inte skryta med det. Just nu har jag ingen lösning mer än regel 1: Var ärlig mot mig själv och mina läsare. Det är recensionen som måste vara ärlig, inte allt runtomkring. Detta är ingen livsstilsblogg.

 

 - Vilket ansvar har jag mot förlag och författare som skickat mig gratisböcker? Det juridiska svaret ju 'inget alls'. De skickar boken i hopp om en fördelaktig recension men rent juridiskt är det gratis alltså helt utan krav på motprestation. Så ser jag också på böcker jag inte bett om.

Men om jag själv initierat kontakten "Snälla skicka ett recensionsex" så känner jag ändå ett visst ansvar. Inte att ge den en fördelaktig recension för det skulle svika mitt större ansvar mot mig själv som läsare och mot dig som min läsare. Men jag känner ändå att jag är skyldig att läsa boken och ge den en seriös recension. Jag har tidigare tolkat det som att jag måste recensera boken även om jag inte gillar den, något jag sällan gör annars men det är inte det förlaget vill ha. De ser hellre att boken försvinner in i min bokhylla utan ett spår än en sågning på min blogg. Så jag tolkar mitt ansvar som att jag lovar att läsa boken.

Det har dykt upp en intressant mellankategori här. Förlag och PR-byråer som kontaktar mig och frågar om jag vill ha en viss bok. Vilken kategori hamnar de då i? Än så länge har jag bara tackat ja eftersom det är böcker som verkar intressanta så det är lätt just nu men det är ändå klart att jag inte kan lägga framtida böcker i högen 'detta har jag inte bett om' heller.

Det är en intressant detalj att de som kontaktat mig är alltid utomstående. Förlag, författare eller t.o.m. PR-byrån har bett någon 'som kan det där' att hitta intressanta bloggare. När jag sedan svarar vet personen ingenting utan 'förmedlar bara kontakten'. Det säger nog lite om hur ovant förlagen förhåller sig till bloggsfären.

 

Det är värt att notera att alla gratisgåvor (dvs recensionsex, armanikostymer mm) är att betrakta som inkomst i skatteverkets ögon och ska redovisas till 'marknadsvärdet' på blankett T2^[1]. I fallet med bokbloggar blir skattebördan minimal men man kan tänka sig att andra typer av bloggar får andra typer av gåvor. Men hur ska jag göra med böcker jag varken läst eller recenserat? Om ett förlag i framtiden skickar Camilla Läckbergs senaste så vill jag verkligen inte skatta för den, lika lite som jag vill läsa eller recensera den. En del bloggare ger bort alla recex efter att de läst dem men det är ju också egentligen en inkomst. Om jag ger bort en bok har jag ju 'fått' tex en julklapp som jag annars varit tvungen att köpa. Det enda helt inkomstfria handhavandet med gratisböcker är nog att lägga dem i pappersåtervinningen men det är ju fel på så många sätt.

Är det någon bokbloggare som tar upp recex i deklarationen?

Är det någon på skatteverket som egentligen tycker att det är rimligt att man ska redovisa det?

 

Är det något som du som läsare tycker att jag missat som är viktigt ur integritetssynpunkt?

är fria och det är jättebra. Men det ger en ganska bitter eftersmak att inse att Etiopien har fått precis exakt allt de ville.
Martin Schibbye och Johan Persson har 'dömts' till 14 månaders fängelse. Etiopien har fått statuera exempel. 'Försöker ni avslöja vår smutsiga byk sätter vi dit er!'
När sedan exemplet är statuerat har Etiopien fått verka humana och frige journalisterna, med pukor och trumpeter, med en förnedrande ursäktsintervju.

Carl Bildt har själv spelat med i Etiopiens propagandaspel genom att gå med på 'tyst diplomati', besöka förre Premiäministerns begravning och låta 'benådningen' vänta tills nu trots att han visste om avsikten långt tidigare.

'"Jag sade att vi respekterade hans syn på hur och i vilket sammanhang ett frisläppande skulle ske," skriver Bildt'^[1]

Bildt har helt enkelt valt att med öppna ögon spela den Etiopiska diktaturen i händerna på alla nivåer. Detta var helt klart inte ett lätt val och omsorg till journalisternas liv har säkert spelat in. Det år också fel val.

Det rätta hade varit att ta allt öppet och utan dimridåer. Bildt har lång tradition av att jobba i mörka rum och i det 'tysta'. Den här gången överlevde de två journalisterna men till vilket pris? Vad har den Etiopiska allmänheten fått se? Vilken signal har de inhemska journalisterna fått? Vad vågar andra internationella journalister göra i Etiopien i framtiden? Hur bra har det funkat tidigare och fortfarande med Dawit Isaak? 'Tyst diplomati' är ett omoraliskt hasardspel med sanningen. Det blir inte rätt bara för att tärningarna kom upp med vinst denna gången.

 

Jag är glad att Martin Schibbye och Johan Persson är hemma igen men visst ger det en bitter eftersmak.

 

 

Jag hoppas att ingen missat Kontrast 2012, årets swecon. Alla som är något i den fantastiska litteraturens sverige kommer att vara där. Nu har jag också fixat boende för conventet och hoppas att få träffa Dig, min Läsare där. Gäster som Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandberg (Cirkeln och Eld), Joe Abercrombie (Bisterfantasy), Peter Watts (spekulativ SF), Kelly Link (novelist) och Niels Dalgaard (fanhedersgäst) kommer att vara de stora dragplåstren men även möjigheten att träffa webquaintences som Drömmarnas Berg, Arinas Bibliotek, Feuerzeug, Fanspan, vildvittra, vetsaga med många många fler är en stor del av lockelsen. Många författare kommer att ta sig dit även om de just nu inte är på programmet. Jag hoppas att hitta dem i minglet och ställa alla de där frågorna man aldrig vågar ställa.  

Jag har en liten privat kollektion av författare jag recenserat här på bloggen som jag hoppas se på kontrast:

Pål Eggert - De döda fruktar födelsen (kommer kanske)

Nene Ormes - Udda Verklighet och Särskild 

Karin Tidbeck - Vem är Arvid Pekon?, Jagannath och Amatka

är alla författare jag redan har träffat IRL, 

Patrik Stigsson - Cirkoli 

Ola Wikander - Serafers Drömmar (kanske kommer han, kanske inte)

är författare som jag läst och hoppas att kunna se på håll. 

 

* edit:
Anders Björkelid kommer också. Författaren av Ondvinter, Eldbärare och Förbundsbryterska
Honom måste jag bjuda på öl!
end edit*

 

Kristina Hård (Alba), Jenny Milewski (Skalpeldansen), kanske dyker upp. Jag är så dålig på svensk litteratur så ett trevligt möte med en författare kan öppna dörren til ett för mig tidigare okänt författarskap.

 

 En sak du inte får blunda för på ett con är alla de personerna du inte visste att måste träffa. Förra året träffade jag många människor som jag inte hade någon aning om att jag egentligen ville träffa. Rökrutan, baren och den bisarra efterfesten med bjudsprit är heta tips även om jag kommer att försöka vara nyktrare på efterfesten i år.

 

Kommer du? Ta på dig dina nördigaste kläder och kasta dig in. Vilken blir årets nördigaste T-shirt?
Kan du inte komma? Jag ska försöka rapportera allt, ALLT. jag ska vara överallt och träffa alla! Jag jobbar just nu på bilokalitet för just det syftet.

 

Factual Feeejay har utmanat mig (även känd som Boktimmen) om 8 saker ni inte vet om mig. hur ska jag klara det?

Jag som är en 1. väldigt privat person med en 2. fäbless för smulpaj. Vad kan jag avslöja som jag inte redan berättat? Att jag 3. har en militär karriär bakom mig, eller att 4. jag flunkade ut ur universitetet för att föreläsningarna var kl åtta på morgonen (vem förväntar sig att studenter ska gå upp innan lunch?!?)
Att jag 5. stör mig mer på multipla interpunktioner än sär skrivning (antalet använda interpunktioner står i direkt och motsatt relation till mental hälsa). Att jag 6. samlar på ord och udda interpunktionstecken som ampersand och interobang. (&,‽) 7. Att Ж min favoritbokstav i det kyrilliska alfabetet.

8. Att jag är dålig på bloggutmaningar.

Feuerzeug utmanar alla bokbloggare på en fototävling. Detta är mitt bidrag.
Drink - check,
hund som spelar katt- check,
bok - check

I Örnsköldsvik var vampyrplågan så allvarlig att man började sälja vigvatten i PETflaskor. Vampyrjägare i hela landet hoppas på en nationell lansering. Efter en del inledande problem med flera flaskor som inte var korrekt välsignade har Frälsningsarmen sett över sina rutiner. Inga dödsfall har rapporterats som följd av inkorrekt välsigning.

http://www.dn.se/ekonomi/fralsningsarmen-saljer-vatten

I helgen var jag tillbaka i Lund för en kaffe. Runt hörnet på cafét låg en gång i min barndom Pocket, bokaffären där jag köpte Sagan om Ringen, den vackra pocketutgåvan med omslagsbild av John Howe och guldrunor längs kanten. För det är det jag minns bokaffären. Jag minns så klart ägaren som öppnade dörrarna till nya världar för mig och jag är evigt tacksam men jag tror aldrig jag ens då visste vad han hette. Jag minns de vanliga böckerna i främre rummet och mina böcker längs ena väggen i en korridor in till det bakre rummet. Mina böcker, från världar långt bortom det mundäna. Upptäcksfärderna längs hyllorna efter nya böcker, Återseendet av en efterlängtad bok på hyllan som jag snart, snart skulle få råd att köpa. När studiebidraget kom gick det åt till böcker, sen mat, sen hyra.

Dom hyllorna är tomma nu.

 

Men Sagan om Ringen står fortfarande i min bokhylla, bladen är gulnade av ålder och ryggen är skadad. Guldkanten är sliten och i appendixarna har en del blad lossnat. Den är snart tjugo år gammal och de första åren läste jag den serien flera gånger om året. På senare tid har den förvandlats till mer av ett uppslagsverk. När jag undrar exakt vad Tom sa om Goldberry så vet jag att det finns att slå upp. Jag kan den nästan utantill nu.

Boken är gammal nu, kärleksfullt läst och omsorgsfullt omläst. Men bokaffären är borta.

 

Nästan som ett tecken i tiden ligger där nu en pantbank. Böckerna har kastats ut och de fattiga i Lund pantsätter sina hem del för del för att klara av när det finns månad kvar när lönen är slut.

 

Så minns jag min barndoms bokäffär, inte som ett hål i själen utan som en närvaro i min bokhylla.

Det är snart dags att läsa Sagan om Ringen igen.

Nu är den här, mitt recensionsex av Särskild av Nene Ormes!
Kan ju säga att jag har ganska höga förväntningar ...

 

Nu är det dags att pausa lite från klassikerläsningen och fokusera på en rykande färsk Forge of Darkness. Det kommer nog upp lite eftersläntrande klassikerrecensioner eftersom.
Glad Sommar!