Maskinblod

från Affront förlag är en nyutkommen novellsamling som jag fick på Fantastika.
Jag gillar den som helhet men den är väldigt spretig. Ett par noveller är språkligt dåliga och flera är gammal skåpmat på idéplanet redan. Men de är också tråkiga att skriva om. Den innehåller flera som är riktigt bra. 
Maskinblod består av sjutton väldigt korta noveller. Korta på det svenska koncisa sättet vi alla älskar. Idédrivna och ofta fyndiga. Här är några av de bästa: 
 
Där staden dragit fram av Oskar Källner
En flicka faller ur den vandrande staden och tas omhand av de seminomadiska stammarna som lever i stadens spår. Fin, fyndig och spännande. 
 
Tåg av Susanne Samuelsson
Något så ovanligt som en nyskapande zombiehistorie om ett par som lämnar den av murar skyddade staden(stockholm?) med tåg för att ta sig till den rena, skyddade utposten i norrlands inland. 
Mycket bra!
 
Författardrömmar av Patrik Centerwall 
STIM i mitt blod av Anna Blixt
 Två noveller som angriper copyrightsproblematiken på olika men spännande sätt. Kul att få se hur Centerwall ser på sitt författarskap. 
 
Avagana av A. R. Yngve
En mycket intressant idé om förhör/deprogramming i samband med kriget i Afganistan
 
Steve av Lars Östling
Kul och fyndig historia om en guerillakock.
 
Rymden är rund av Börje Crona
Eller kanske Universum runt på 80 år. Liten gullig SF-parafras. 
 
Sorgens flykt av Helena Nyblom
En gripande tolkning av ursprungsmyter. 
 
Hemliga lådan av Robin Karlsson
Kul och bizarr teleporteringsbuskis. 
  
Den avslutande novellen Änglar av kvicksilver och kristall av KG Johansson är det första nya greppet på tidsresor jag sett på väldigt länge.
Skitbra
 
 

Finns även på Adlibris och Bokus 
Recensionsex från Affront förlag
 
 
 

Jungfrustenen

 
av Michael Mortimer är egentligen en bra bok. Bra miljöer, intressant val av historiska bakgrundskaraktärer och en handling som bara drar iväg med dig. Den har bara två problem tyvärr är det två avgörande, mördande, problem. Det ena är dramatugisk och det andra är moralisk. 
 
Först om handligen: Ida är en intelligent student som plötsligt blir inbjuden till nobelfesten. Den ryske nobelpristagaren i fysik ger henne en ask och ett brev (från Linnés lärljunge Solander) därefter dör han spektakulärt inför hennes ögon. Hennes mormor, som styr handlingen från moskva, tvingar henne att fly polisen och inte vittna. Jagad av rysliga ryssar och nu misstänkt för nobelpristagarmord springer hon. Hon dras iväg av en sliskig läkare som ger henne rohypnol och våldtar henne på efterfesten. Hon söker hjälp av sin bästa vän och flyr till sin styvfar i Jämtland. Tillsammans flyr de via varghatarnätverk och tjuvjägare till finland och sedan med hjälp av människosmuglare och hallikar till ryssland för att träffa spindeln i nätet; Mormor Alma. 
 
Men Ida blir aldrig en protagonist. Hon är en chockad och traumatiserad kvinna som bara vill gå till polisen och anmäla rohypnolläkaren. Det blir problematiskt att ha en 'protagonist' som så sent som på sidan 489 i en femhundrasidorsbok tigger sin 'snälle styvfar' om att få gå till polisen (för typ sjätte gången i ordningen). Som när hon möter sin våldtäcktsman senare i boken väljer att fly istället för att konfrontera honom. Hon har ingen utveckling under hela boken och det är ett allvarligt dramaturgiskt problem. Alla hennes vänner och familj försöker tvinga henne i en riktning med känslomässig utpressing (gränsande tillkidnappning) och genom hela boken lyckas det. Ida är en plågad passagerare, inte en protagonist. 
 
Det andra problemet följer av det första: Ida blev våltagen. Detta får hon aldrig konfrontera för att asken och brevet är viktigare. Hon får inte gå till polisen, hon kan inte slå ihjäl honom. Hon bara flyr till sin familj som sviker henne gång efter annan. Detta blir aldrig en äventyrsroman utan stannar vid känslomässig tortyr av huvudpersonen. Hon missbrukas, binds och plågas utan syfte av författaren. Hon övervinner aldrig sitt trauma utan hennes trauma nedvärderas hela tiden av de som 'hjälper' henne. 
Kanske tänker författaren vända detta i del två av en förmodad trillogi men det betyder bara att författaren inte fattar hur man bygger upp en trillogi dramatiskt.
Mortimer antas vara en pseudonym för en 'känd', dvs bra författare. Känd kanske, bra, njae tekniskt skicklig är inte detsamma som bra ... 
 
Är detta en bok som har kvalliteter som väger upp bristerna?
Nej.
Finns det någon ursäkt för bristerna?
Nej.
Finns det någon anledning att läsa den här boken? 
Nej ...

Jungfrustenen finns på Adlibris och Bokus
Recensionsex av Norstedt
 

Att bojkotta eller inte bojkotta?

Den 8:e november har Enders Game premiär.

 
Ni har antagligen hört om bojkotten av filmen Enders Game. Om inte så är det så att Orson Scott Card är en av de stora SF-författarna. Han har bland annat skrivit en serie som börjar med boken Enders Game som handlar om en kille som tas till en rymdstation för att lära sig allt om strid i nollgravitation. Många spännande scener i olika miljöer. Det är en bra bok med en sensmoral som är djup och viktig om att förmänskliga de Andra. Att förstå att de vi kämpar mot kan vara lika mänskliga som vi själva även om de ser olika ut osv.
Så långt inga problem. 
 
Personen Orson Scott Card däremot är en annan fisk helt och hållet: Han är, för att uttrycka sig milt till felaktighetens gräns, en homofob*. Han är religiös, mormon och stödjer aktivt (med pengar och tid) en organisation vars syfte är att förhindra homosexuellas rätt att gifta sig. 
Det pågår en kampanj att bojkotta filmen Enders Game för att av varje biljettkrona kommer en del gå till Card och en del av det kommer att gå till att bekämpa homosexuellas rätt att gifta sig. Det är heller inte långsökt att Card kommer att spendera sina pengar på annat, lika långt från mina åsikter, i framtiden. 
 
Så här är mitt problem: 
Det verkar vara en bra film av ett verk jag inte har några problem med. 
Card är uppenbart en [insert insult] men jag har alltid tyckt att 
1. Man måste separera skaparen från verket. Man kan lyssna på Wagner fast han var antisemit, läsa HP Lovecraft fast han var rasist, läsa Orsoc Scott Card fast han är homofob. 
2. Bojkott är vårt svagaste vapen. Jämfört med strejk, demonostrationer, val, organiserat engagemang osv etc så är det både svagt verksamt och ger inget i längden. Det är endast lite över facebook-likes. Därför bojkottar jag inte McDonalds, Shell eller Vit Makt musik. Jag kan inte komma ihåg sist jag gav dem mina pengar men det är ju inte i sig en bojkott. Dessutom skulle en bojkott av mig knappast röra dem i ryggen. 
 
Hade jag brytt mig om filmen (Om det varit en barndomsdröm att se en filmatisering av min bardoms älsklingsbok tex) så hade jag struntat i alla bojkotter och gått och sett den! 
Nu bryr jag mig inte så farligt mycket. Den verkar bra men jag skulle inte gråta mig till sömns om jag inte kunde se den.
 
Jag bryr mig heller inte särskillt mycket om bojkotten.
Jag bryr mig om homosexuellas rättigheter, hatar homofoba galenpannor men just bojkott känns lite meh. Det är så liten del av den lilla delen av biljettpengarna som skulle kunna användas till något illa och det är inte som att bojkotta frankrikes provsprängningar i Stilla Havet av Atomvapen tex (en annan bojkott som inte hindrade något och nog nu är glömd). Det är, för mig, annorlunda med att ta en strejkbrytartaxi under en taxistrejk, ta ett jobb i en industri där man strejkar osv. 
Dessutom har filmbolaget gått ut och tagit ställning mot Cards åsikter. Det är inte DC Comics precis. Så en bojkott av filmen är inte bara ett svagt, högst personligt ställningstagande som inte gör reel skillnad; Det drabbar också ett filmbolag som har gjort allt de kunnat utom att vägra göra filmen.
 
Sen kommer ju frågan; Om man ska bojkotta filmen; Kan man då köpa, läsa eller låna boken Enders Game? Då får ju författaren ännu mer del av pengarna.
 
Vad tycker du? 
Kommer du att se filmen eller bojkotta den?
 

 http://www.sf.se/filmer/Enders-Game/
*“Laws against homosexual behavior should remain on the books, not to be indiscriminately enforced against anyone who happens to be caught violating them, but to be used when necessary to send a clear message that those who flagrantly violate society's regulation of sexual behavior cannot be permitted to remain as acceptable, equal citizens within that society.” 
— Orson Scott Card, “The Hypocrites of Homosexuality,” Sunstone Magazine, Feb 1990 
 
Homosexual "Marriage" and Civilization Från 2004. Försök läsa hela texten. Jag klarade det inte.
"The dark secret of homosexual society -- the one that dares not speak its name -- is how many homosexuals first entered into that world through a disturbing seduction or rape or molestation or abuse, and how many of them yearn to get out of the homosexual community and live normally.

It's that desire for normality, that discontent with perpetual adolescent sexuality, that is at least partly behind this hunger for homosexual "marriage.""

Idiot bigot sad for being called idiot bigotFrån 2013. (Card talar ut om det han sagt)
 
"It’s not usually  the art’s fault the brain it came out of is directly connected to an asshole." scalzi

RSS 2.0