socialistsimon

Jag vill skarpt rekomendera Altered Carbon av Richard Morgan. Stenhård action om Takeshi Kovacs en "ex-Envoy" för "the Protectorat" från Harlan's World. Han jobbar numera som legosoldat för den som betalar. Som alla andra har han en "stack" inopererad i hjärnan som registrerar hans tankar och minnen. När boken börjar vaknar han i en ny sleeve, en ny kropp på en planet han inte känner till. Det visar sig vara jorden och en äldre mångmiljonär har betalat för att få honom dekanterad för att lösa mordet på sig själv. Snurrigt? Inte alls.
Dom genomgående temata är så självklart odödlighet. När du kan byta kropp när du vill kan du leva för evigt, om du bara har råd. Hur påverkar det en legosoldat som Takeshi Kovacs? Men även hur påverkar det den rika eliten som kan byta kropp och leva hur länge som helst?
Ett annat intressant tema är kropp och "själ". Hur påverkar den kropp du bär din person? Detta tema går han vidare med i tvåan Broken Angels.

/s

Jag har just reggat mig på boktipset.se och börjat titta på lite listor och tips. Redan från början syns bristerna:
I kategorin Klassiker finns bara två SF böcker(!) och det är Dantes Divina Comedia och 1984 av Orwell. Detta trots att Sven Hassels Döden på larvfötter faktiskt finns med. Bonniers anser altså på fullt allvar att Asimov, LeGuin, Heinlein, Dick och Gaiman inte är klassiker! Listan inkluderar dessutom tre Hemingway och bara en Tolkien.

Andra intressanta böcker finns inkluderade:
Catcher in the Rye av Salinger, den berömda presidentmördar-boken (Konspirationsteori 101: FBI övervakar alla Amerikanska bibliotek och taggar alla som lånar Catcher in the Rye eftersom det är den sista boken som Presdentmördare läser)
On the Road av Kerouac, Våra föräldrars knarkromantiska slacker manual.
Mörkrets hjärta av Joseph Conrad, Har du sett Apocalypse Now? Det är den boken transponerad till Vietnam istället för Kongo.
Bonniers har underlig smak.

Mest betygsatta böcker listan toppas av tre Gaiman sen Watchmen för att följas av Willhem Moberg, Tydligen inte Bonnier eget first choice.

Jag vet inte riktigt vad den där sidan ska ha för funktion. Jag tänker inte lägga upp 12 hyllmeter böcker för att deras dator ska spotta ut generiska boktips. Jag tänker inte heller börja blogga på deras sida istället för denna. Möjligen om man hade kunnat korslänka men det går inte.

/s

Hannes Alfvén var en svensk fysiker som arbetade med plasmafysik. Han beskrev hur elektrisk strömmar påverkar elektriskt ledande gaser och kunde korrekt beskriva saker som norrsken, Jupiters magnetfält och hur elektromagnetism påverkat hur vårat planetsystems skapande. Anledningen till att det Plasmauniversum som han har beskrivit inte har fått samma genomslag som partikelfysikernas Big Bang Universum är många och en av dom har med att dom helt enkelt inte bjuds in på samma vetenskapskonferenser. Skriver du om kosmologi så sågas dina texter av partikelfysiker redan innan dom publicerats.
Eric J. Lerner har skrivit en populärvetenskaplig sammanfattning av hans verk i boken The Big Bang Never Happened. Jag försöker alltid vara skeptisk när jag läser "populärvetenskap" på teman som går stick i stäv med konventionell forkskning för dom har ofta ett starkt inslag av rättshaveri över sig. Mycket hamnar i kategorin kvasivetenskap istället för populärvetenskap. Hannes Alfvén och i förlängningen Lerner är däremot väldigt övertygande och jag är benägen att sätta stor tilltro till Plasmakosmologi. Men det som är mest spännande med Lerners bok är hans beskrivning av hur kosmologin i samhället speglar samhället som helhet och hur Big Bang teorin passar samhället mer än dom vetenskapliga bevisen för den. Det är också den största behållningen i boken som, eftersom den är från 1992, är i delar hopplöst föråldrad i vissa detaljer. En författare som använder Plasmakosmologi på ett väldigt vackert sätt är Michael Flynn i The Wreck of The River of Stars och The January Dancer.

Läs och begrunda.
/s

Strängteori är en av dom mest spännande nya teorier om universums minsta och största beståndsdelar. Partikelfysikerna har i dag ingen övergripande fungerande teori utan arbetar utifrån något dom kallar "standard modellen" som är i grunden otillfredsställande av många anledningar. Bland annat stipulerar den att dom minsta partiklarna antas ha 0 (noll) längd,bredd och höjd. Standard modellen inkorporerar flera delar av kvantfysik men är inte så mycket en förklaringsmodell som en nödlösning. Fördelen (vilket är ett av problemen) är att den ger så många exakta förutsägelser vilket gör att man inte kan bortse från den. Ett problem med att skapa en ny modell är att den nya modellen måste ge samma resultat som den gamla i alla instanser då den gamla har bevisats vara korrekt men samtidigt ge nya forskningsuppslag som leder utvecklingen framåt.
Strängteori är ett försök till detta. Man antar att partiklar inte är endimensionella punkter utan multidimensionella strängar och loopar som vibrerar och sjunger. Det är just hur dessa strängar vibrerar som ger upphov till dom olika partiklar som vi kan observera. tex en quark är i grunden en likadan sträng som en elektron med ett något annan vibrato. Partikel fysik är intimt sammanknutet med Kosmologi. Hur ska du kunna förklara Universum om du inte vet vad universum består av? Strängteorin ger många intressanta uppslag till kosmologin, bla små dimensioner, stora metadimensioner osv. (Tänk dig en myra på en tvättlina; Framåt/bakåt är en vanlig dimension som sträcker sig ut mot oändlighet, höger/vänster är en "liten dimension" och andra tvättlinor skulle i exemplet vara andra "metadimenssioner")
Brian Greene har skrivit en bok som heter The Elegant Universe. Jag kan varmt rekommendera den för alla SF läsare. Bland annat beskrivs fenomen som läsaren stöter på i Excession med infra- och ultraspace, relativitetsparadoxer från tex Alastair Reynolds Revelation Space. En av bokens stora fördelar är att den går igenom de teorier den försöker ersätta på ett enkelt och intressant sätt. The Elegant Universe är tex en utmärkt bok för att lära sig om relativitetsteorin.
Strängteori är en väldigt vacker teori, även om den visar sig vara helt fel är det en intressant teori som jag verkligen gillar.

/s

Vill man ha stenhård SF kan man inte gå fel med Incandescence av Greg Egan.
 Incandescence - vilket vackert namn på en bok! Den är nästan obeskrivbar men bashistorien handlar om ett post-human samhälle där en person hittar en ny civilisation och det är kring denna nya civilisation historien kretsar, hur dom inser att, trots att dom lever i små gångar inuti en asteroid och inte kan se ut, inser att asteroiden kretsar runt en neuronstjärna bara genom att studera tidvattenkrafterna i kärnan av asteroiden. Räkna med att få träningsverk i hjärnbarken när du försöker vrida huvudet runt den inre topologin av asteroiden.
 Hårdare SF blir det inte och några av litteraturhistoriens charmigaste Aliens, helt i klass med The Gods Themselves av Asimov.

/s

För att avsluta temat på Tragiska Böcker måste jag nämna Robin Hobb!
Assasin's apprentice handlar om pojke som kallas Fitz. Det betyder bastard eller oäkting. Slår du upp ordet så kommer dom att påpeka att det inte MÅSTE stå för just oäkta son vilket så att säga bevisar min poäng att det är det första man tänker på. I Svensk översättning kallas han Sonen vilket gör att förolämpningen i namnet går förlorad.
Fitz är oäkta son till Kronprinsen till Farseer-tronen och han tas om hand av Burrish, hans fars närmste man. Senare utbildas han till kungens lönnmördare av Chade. Fitz visar sig vara begåvad med the Wit, en förmåga att knyta an telepatiskt och sympatiskt till djur, något som leder till alvarliga problem då denna typ av magi är förbjuden och föraktad eftersom det är bondeklassens magi. Senare får han lära sig The Skill, förmågan att läsa andra människors tankar, se genom andras ögon och skicka medelanden över långa avstånd. Detta är Härskarnas magi. Mycket av bokens skönhet ligger i Fitz förbjudna anknytning till den ena hunden efter den andra och han nära men komplicerade vännskap med The Fool, en albino hovnarr till King Shrewd Farseer Fitz' Farfar.
The Farseer triologin fortsätter i Royal assassin där Fitz träffar Nighteyes, en vargunge, som kommer att bli hans ständige följeslagare. I den tredje delen Assassin's Quest fullbordas tragedin.
The Farser triologin binds ihop med the The Liveship Traders triologin som är till synes fristående (kan läsas fristående) för att slutföras i den tredje The Tawny Man triologin som knyter ihop dom båda föregående och där vi återser Fitz, Nighteyes och The Fool.

Just nu väntar jag, och många med mig på Dragon Keeper som är utlovad till juli i år. Vågar vi hoppas på ett lycklig slut för första gången?

Jag kan inte nog rekomendera dessa böcker. Alla böcker behöver inte ha ett påklistrat lyckligt hollywoodslut.

/s

Michael Flynn har i The January Dancer skapat något så ovanligt som ett gammaliriskt epos i SF miljö. En Bard söker upp en skeppare på en bar i sökandet efter en sång. Berättelsen går fram och tillbaka mellan Sagan om sökandet efter The January Dancer och konversationen i Baren. Återigen en vacker och tragisk roman av Flynn.
 Det tål att nämnas att Flynn går vidare i sin beskrivning av FTL skepp i samma linje som i The Wreck of The River of Stars. Det är inga gamla maskhål som används utan en charmerande variant på Plasmafysik. Galaxen genomkorsas av elektriska flöden som påverkar "local c" dvs den närliggande hastigheten på ljus i vacuum. Plasmafysik är en teori om universum som skiljer sig från konventionell kosmologi och att basera sig på Plasmakosmlogi är djärvt och nytänkande. Att segla på solvindarna är romantiskt och vackert.

/s

The River of Stars är en gammal lyxkryssare med segel och allt, men är numera utrustad med motorer och kämpar sig fram som fraktskepp på väg till Jupiter. Hennes besättning är en omaka samling som beskrivs på ett charmerande sätt. En djupt tragisk roman om en liten grupp människor på väg ut i ingenstans. Om du har drömt om att segla på solvindarna så är detta boken för dig!

Den verkar tyvärr vara ur tryck vilket inte på något sätt kan accepteras, ta kontakt med din lokala SF-bokhandel och utöva konsumentpåtryckning.

Läs The Wreck of the River of Stars av Michael Flynn.

/s

I Saraykeht har stadens Poet bundit ett abstrakt koncept i antropomorphisk form. Det är en Andat, en förmänskliggjord idé, som kallas Seedless. Staden har tack vare sin Andat blivit centrum för bomullshandeln. Seedless tar enkelt bort fröerna i bomullen och underlättar på så sätt kardning och hantering. Seedless och hans Poet har ett komplicerat och antagonistiskt förhållande som leder till en tragisk historia om svek och förräderi. Världen är fängslande och djup, med en svagt asiatisk känsla. Magin är helt unik och gör bara det att boken är värd att läsa.
 
Läs A Shadow in Summer av Daniel Abraham,den är vacker.

/s

Det kanske verkar underligt att meddela hela världen om att ens hund har gått bort via en internet blogg. Särskilt som detta inte är den typen av självexponerande narcissistisk blogg utan en relativt seriös bokblogg.
Jag kan bara säga att halv sex på morgonen är en väldigt ensam tid på morgonen. Man sitter här och vill berätta men alla man känner sover. Det finns ingen brådska längre heller, ingen anledning att skrämma upp folk mitt i natten längre.
Till min stora förvåning så känns det faktiskt bättre ett skriva ihop ett par rader och berätta, publicera. Det är ju faktiskt så vid dödsfall att ingenting kan ändra något men en kram, en medkännande blick eller en möjlighet att få berätta gör skillnad.
Men nu är det dags att stänga detta sorgliga kapitel och fortsätta med bokrecensioner.
Tack för alla kommentarer.

/s

I natt klockan 03:00 gick min hund bort. Nu går solen upp över en hjärtskärande vacker vårdag, till fågelsång och frid. Det är inte utan att det känns väldigt fel.
Med all rätt borde det regna och vara kallt.

/s

Nu har bokcirkeln för SF/Fantasy nördar startat!
Sex nördar med kaffe och mat på Nyhamn och långa diskussioner om olika författare och genrer, stilar och faovríter. Det kommer att bli kul känns det. Första boken som ska avhandlas till nästa gång är Blindsight av av Peter Watts.

/s

Jag har två svår recenserade böcker här till er. Först ut är Falling Sideways av Tom Holt. "Som Pratchett" fick mig att köpa den. Det kan jag ju börja med att säga att den enda likheten är att det är humor och det finns grodor i den, jag fann inga andra likheter. Mer som en pusseldeckare där bitar av puslet fattas. Förvirrande förvirrat. Läs för allt i världen inte baksidan, det gör det ännu värre. Jag vet fortfarande inte vad jag anser men jag tror att jag kommer att läsa mer av Tom Holt. Så det måste ju vara ett bra betyg? Eller godkännt i alla fall.

Den andra boken är The Sahring knife av Lois McMaster Bujold. Det är en kärleks saga mellan två klasser, en Farmers girl och en magiker/utbygdsjägare. Vackra miljöbeskrivningar och starka personbeskrivningar men där är något som skaver mot upplevelsen. Det handlar om miljöbeskrivningen. Världen som beskrivs är på ytan klassisk medeltida, bågar och svärd, bönder och stora skogar. Men naturen och arkitekturen är Amerikansk nybyggarstil. Alla bondgårdar har en veranda, inte något som jag förknipar med medeltid men inte heller ett sänke egentligen. Hickory vet jag vad det är, eller tror mig veta, men när en av karaktärerna snublar i ett näste med Cottonmouths så ser jag inte en orm framför ögonen. När jag väl börjat fundera i dessa banor blir läsvärdet allvarligt lidande. Det följer fler anakronismer i bakvattnet, glasrutor i bondgårdar men ingen stat över by och gille tex. På det hela taget verkar det vara en värld som är en illa researchad mix av tidig amerikansk nybyggar samhället intryckt i en medeltida tvångströja. Trots det har jag redan köpt tvåan. Boken är bra men jag vet inte hur mycket jag stör mig ännu.

/s

För att fortsätta lite på temat gammal, vintage, SF så vill jag rekomendera The Sky People av S M Stirling. Sky people är inte real vintage det är mer tribute. Boken är skriven 2007. Sterling skriver om en alternativ historia där vi upptäckte liv med dom första mars och venus sonderna. Och inte vilket liv som helst! Dinosauroider, humanoider osv. Storyn handlar om kolonisationen av Venus på 80-talet. Bara det gör att det är värt att plocka upp den. Att historien sen är bra skriven är inget minus.

/s

Två Filosofer diskuterar:
1: Det är inte konstigt att tidiga kulturer trodde att solen gick runt jorden, inte att solen är stilla och jorden roterar kring sin egen axel. Det ser ju ut som om den gör det.
2: Men hur menar du att det skulle se ut, om det skulle SE UT som om solen snurrar kring jorden?*

Mainspring av Jay Lake visar hur världen skulle se ut om det ser ut som om Kreationisterna har rätt och Gud har skapat världen. Runt ekvatorn går det en stor mur. Från hela världen kan man se den bana som muren länkar i med kugghjul för att jorden ska kunna gå sin bana runt solen. Månen går runt jorden på en liknande bana. Det är helt enkelt tydligt för vem som helst att se hur världen rör sig likt ett klockspel, i brons och kugghjul.
Underskön bok. Läs!

/s



*Är det någon som minns vem som sa detta? Har för mig att det var Wittgenstein men har inte kunnat hitta citatet.

Likt Arkimedes på stranden försöker jag rita mina cirklar på stranden men tidvattnet hotar att skölja bort allt gång efter annan. Snart dyker väl en Romersk soldat upp. . .
Det är diskussioner om schema igen på jobbet och än en gång försöker jag likt Sisyfos lägga fram ett förslag på ett schema som BÅDE går att leva och arbeta med. Ibland tror jag att det är omöjligt men ibland som i dag känns det hoppfullt. Men som någon sagt att det är hoppet som gör att det gör ont när det skiter sig.

Detta är en av anledningarna till att det har blivit skralt med uppdateringarna på sista tiden. Tyvärr är en annan anledning att jag inte läst så många bra böcker på ett tag. Men det har vänt nu.

/s