Martin Schibbye och Johan Persson

är fria och det är jättebra. Men det ger en ganska bitter eftersmak att inse att Etiopien har fått precis exakt allt de ville.
Martin Schibbye och Johan Persson har 'dömts' till 14 månaders fängelse. Etiopien har fått statuera exempel. 'Försöker ni avslöja vår smutsiga byk sätter vi dit er!'
När sedan exemplet är statuerat har Etiopien fått verka humana och frige journalisterna, med pukor och trumpeter, med en förnedrande ursäktsintervju.
Carl Bildt har själv spelat med i Etiopiens propagandaspel genom att gå med på 'tyst diplomati', besöka förre Premiäministerns begravning och låta 'benådningen' vänta tills nu trots att han visste om avsikten långt tidigare.
'"Jag sade att vi respekterade hans syn på hur och i vilket sammanhang ett frisläppande skulle ske," skriver Bildt'[1]
Bildt har helt enkelt valt att med öppna ögon spela den Etiopiska diktaturen i händerna på alla nivåer. Detta var helt klart inte ett lätt val och omsorg till journalisternas liv har säkert spelat in. Det år också fel val.
Det rätta hade varit att ta allt öppet och utan dimridåer. Bildt har lång tradition av att jobba i mörka rum och i det 'tysta'. Den här gången överlevde de två journalisterna men till vilket pris? Vad har den Etiopiska allmänheten fått se? Vilken signal har de inhemska journalisterna fått? Vad vågar andra internationella journalister göra i Etiopien i framtiden? Hur bra har det funkat tidigare och fortfarande med Dawit Isaak? 'Tyst diplomati' är ett omoraliskt hasardspel med sanningen. Det blir inte rätt bara för att tärningarna kom upp med vinst denna gången.
 
Jag är glad att Martin Schibbye och Johan Persson är hemma igen men visst ger det en bitter eftersmak.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0