This Is Not A Game
This Is Not A Game, You don't get a second life
av Walter Jon Williams handlar om en författare av ARG spel som heter Dagmar. Hon jobbar med att sätta upp Alternate Reality Games.
ARG:
ARG's är ett växande internet event som används mer och mer. Ett närliggande exempel är det där telefonbolaget som gömt ett halvt kilo guld ngn stans i Sverige och droppar ledtrådar via media och hemsidor (detta är mainstream/lamerversionen) eller långtgående intrigspel som sväller över från Internet via forum till IRL händelser osv. Man kan väva in dagsaktuella händelser som är helt orelaterade och ge dom en "dold" betydelse. Tex kan man hävda att finanskrisen är fabricerad av aliens/Illuminati/vilken-bov-du-råkar-ha-i-spelet och ge "bevis" för det, du kan droppa ledtrådar som bara syns på Google earths satelitbilder, ha skådespelare som syns på "övervakningskameror" eller som kan träffas på på gatan på stan, som kan smsa dig på jobbet med uppdrag och ledtrådar, osv. Fördelen är att det kan vara väldigt spänande och engagerande, nackdelen är ju att det är/blir mycket mer geografiskt begränsat än annars. Jag menar ligger guldet i Stockholm så måste du faktiskt dit, inte så lätt om du bor i Töre (tex). Tänk inte på Mikael Douglas i The Game utan mer som ett jättemonster LAJV.
Dagmar:
Dagmar skriver pusselspel som leder till ett speciellt event, ofta som promotion för kommande lanceringar, ungefär som filmen REPO MEN gör på sin hemsida Repomen. Hon har just avslutat ett framgångsrikt ARG som kulminerat i ett enormt bröllop i Indien. På väg till smestern på Bali mellanlandar hon i Jakarta. Samtidigt som hon ska byta plan kollapsar Indonesiens ekonomi och Jakarta exploderar i kravaller och kaos. Dagmar sitter fast på Hilton med nästan inga pengar, en laptop och en mobiltelefon.
Ambasaden gör ingenting men hennes chef (en gammal rolspelare hon kännt sen College) har hyrt ett privat företag för att rädda henne. Det visar sig att det inte är så lätt.
Group Mind:
Det finns en teori som säger att om du ber 10.000 personer att gissa vem som vinner nästa val så kommer du att få ett bättre och mer korrekt resultat än om du gör en statistisk undersökning och frågar 10.000 personer hur dom kommer att rösta i nästa val. Resultatet blir ännu bättre om du ger dom du frågar en anledning att gissa rätt tex ett pris för vinnarna. Därför har spelsiter som har vadslagning om valresultat ofta bättre prognoser än tex SIFO. Ämmu bättre när man samarbetar. Wikipedia är ett exempel som utnytjar denna effekt. När Dagmar delar ut ledtrådar och mysterier till sin spelarbas rasslar det snabbt till och oväntade svar kommer fram.
The Game:
När det kommersiella räddningsförsöket blir försenat postar Dagmar ett inlägg på Spelbolagets forumsida och ber om hjälp. En del inser alvaret, andra anser att detta är upptakten på ett nytt spel. Flera posts med kommentaren TINAG (=This Is Not A Game) möts med godmodiga kommentarer om att "Så klart det är, det säger ni för att öka spelkänslan". Ensam kvinna fast i laglöst land, need rescue, är ju ett bra spelupplägg.
Boken:
Läs, läs, läs!
Lite Steampunk
Löner, löneökning eller strejk?
Min lön har sänkts med mellan 400 och 450Kr sedan 1:a april i fjol. Detta kallas inflation.
Bäckström (och arbetsgivarna) vill kompensera mig för det genom att ge mig en löneökning på 210Kr.
Detta är, om jag inte misstar mig en lönesänknings-löneökning. Om mitt fackförbund accepterar medlarnas bud om en löneökning på 0,7% är detsamma som att sänka min lön med 190 - 260Kr.
Jag vill ha tillbaka det jag förlorat i inflation. Det som redan försvunnit i inflation är dessutom i det närmaste gratis för arbetsgivaren efter som inflation är en urvattning av själva kronan. Det är inte ens nya fräscha pengar vi pratar om. Sen vill jag ha lite i löneökning, är det orimligt Urban?
Detta är anledningen till varför jag hoppas på en strejk.
/s
Hur gör du med dåliga böcker?
För ett tag sedan tog jag en spännande antologi från hyllan i affären. Det sista exemplaret. Bokhandlaren upptäckte att den var felskuren och erbjöd mig att beställa ett nytt ex. Men vad kan man göra? Den kommer aldrig att kunna stå rakt i bokhyllan men jag ville ju läsa den nu!
Jag är en fetish samlare; Jag kan definitift betala ett högt pris för en bra upplaga som är vacker i bokhyllan. Jag älskar inbundet och nya fina böcker. Jag har en pocketupplaga av Sagan om Ringen som jag haft i tjugo år och bara en av dom har en knäckt rygg trots upprepad läsning.
Men ändå:
Jag köpte antologin. (Den var jättebra)
Jag höll dom två boksidorna mot varandra och läste första sidan. (Recension kommer snart)
Och detta är bara dom två senaste exemplen. Det är ju så att det är texten som är hela grejen, eller hur?
Hur gör du med dåliga böcker?
Mer Drakar
Äntligen har den avslutande delen av The Rain Wild Chronicles kommit till stan. Det är den fjärde serien i Hobbs mest kända och populära Universa.
Den är underbar. Köp den, läs den, älska den!
Har du inte läst Robin Hobb, börja nu!
* * * Spoilervarning * * *
Dragon Haven
Dom små och missbildade drakarna som kläcktes ur Maulkins tangle fortsätter uppför floden. Sintara är missnöjd för att Thymara inte beter sig som en drottning, Thymara är missnöjd för att Sintara inte öppnar sig alls. Draken är arrogant och självupptagen men när hon inte ens kan flyga utan är helt beroende av sina mänskliga följeslagare så blir det mer och mer konfliktfyllt.
Vi får veta var Sessurea har tagit vägen, om du inte gissat. Jag hade helt missat den vinkeln.
Det är intressant att Sintara förväntar sig att Thymera ska bete sig som en drottning när Thymera länge varit i en position längst ner i samhället. Hon har varit tvungen att bevisa hela sitt liv att hon har en rätt att överhuvud taget få leva, att hon inte borde dödats vid födseln.
Mercor (Maulkins som drake) kämpar för att hålla hoppet uppe hos sitt band av drakar och draktjänare. Kämpar för att hitta rätt väg till Kessingra eller åtminstonne ett ställe där drakarna kan klara sig själva utan att vara beroende av Cassaricks Rain Wild traders.
Grefts idéer om att skapa nya regler och förkasta dom gamla tar mer form. Inte minst förbudet mot att ha sex. Men även han har storstilade drömmar om en framtid då han och drakarnas tjänare inte längre är beroende av Cassarick och Trehaug.
Drakarn har varit en viktig del i hela Realm of the Elderling Universat. I Farseer Triologin är det frånvaron av, och hoppet om att Drakarna ska komma och rädda Six Duchies. Veritys galna sökande efter en legendarisk räddning både lyckas och misslyckas. Detta är helt i linje med Hobbs skrivande. Jag kommer ihåg när jag läste Assasins Quest för länge sedan och tänkte: Hur ska hon kunna reda ut det här? Jag kunde aldrig tänka mig att Fitz skulle få ett "lyckligt slut". Veritys quest var både en succé och ett tragisgt misslyckande. Han räddar riket men det han hittar är ju bara en skugga av drakar. Ett minne.
Robin Hobb har ett väldigt bra sätt att skriva och att knyta ihop sina historier; Fitz vinner, överlever och skulle kunna "leva lycklig alla sina dagar" men han är nästan helt knäckt. Hobb hymlar inte med kostnaden av att dras in i äventyr, det ger det ett djup och en trovärdighet till historien.
I Liveship traders får vi nysta fram historien om Havsormarna och Maulkins tangle. Hobb lyckas få ett underifrånperspektiv även här. Den desperata kampen för att vara mer än bara ett djur, sökandet efter minnet av vad dom varit och vad dom kan bli. Havsormarna klarar sig fram till sina stränder i Rain wilds men allt är ju inte som det ska.
Även i The Tawny Man Triologin är drakarna viktiga. Stendraken och Icefyre inte minst. Vi börjar förstå hur Six Duchies drakar har drabbat the Outislands och varför dom Röda skeppen har försökt hämnas. Hur minnesstenarna hänger ihop med Elderlings och drakarna. Tintaglia är antagligen den enda som kan sägas få ett lykligt slut i den serien.
Det är här The Rain Wild Chronicles kommer in.
Dragon Keeper
En sorglig rest av Maulkins tangle försöker skapa sina kokonger i Cassarick. Men havsormarna är svaga och allt har ändrats. Dom behöver människors hjälp att bilda sin kokonger, något som tidigare borde gjorts av vuxna drakar och Elderlings. Deras minnen är fragmentariska och Tintaglia kämpar för att hjälpa dom, men dom är så få. Bara ett knappt hundratal. Tintaglia verkar ha gett upp hoppet om Maulkins tangle. Det antyds att dom tänker para sig och lägga egna ägg på dom Andras ö långt söderut.
Tidigare bloggat om Drakar
The Adamantine Palace
Havemercy
Dragon Keeper
The Dragons of Babel
Dragonses, gotta love Dragonses
Jag hittade den här boken på Scalzis blogg Whatever. Steaphen Deas skriver själv om den: "...flash-bang fantasy. It’s written to be fast, furious and fun. Dragons! Intrigue! Murder! Sword-fights! That sort of thing."
Det är ju klart att man blir intresserad.
The Adamantine Palace av Stephen Deas är något så ovanligt som en klischéroman med drakar och drakryttare, kungar och drottningar, intrig och ond bråd död. Eller snarare; En klischéfylld debutroman är kanske inte så ovanligt, det som är ovanligt är att Deas får det att funka.
Historien utspelar sig i ett land som styrs av nio Drakkungar och Drakdrottningar. Var tionde år väljer dom en Speaker som avsäger sig sin krona och reagerar över dom och löser dispyter. Detta har gjort att krig mellan drakryttare är väldigt ovanligt. Drakarna föds upp och avlas som om dom vore hästar. Det är snart dags att välja en ny Speaker och intrigerna om vem som ska efterträda honom kokar. Under detta attackerar en grupp drakryttare en annan grupp och en perfekt vit drake, Snow, tappas bort. Snow är resultatet av Drottning Sheziras avelsprogram och skulle ges till Prince Jehal i brudgåva. Men när Snow flyger vilse i bergen och Alchemisterna inte kan ta hand om henne börjar underliga saker hända. Två Legoknektar, Sollos och Kemir, dras in i jakten på henne.
Har du saknat Drakar i de senaste årens bokskörd? Då är The Adamantine Palace en bok för dig. Karta och Geneologier för den som nördar loss på det.
/s
John Scalzi är en författare som har en mycket aktiv och välbesökt blogg. En del är ett återkommande tema som han kallar The Big Idea är där han presenterar nya böcker och låter författaren tala om sin bok. Jag rekomenderar den för att hitta tips på nya böcker. John Scalzi är nog mest känd för Old mans War
The God Engines
Kapten Tephe rymdskepp. Han är en djupt troende man, en väldigt viktig egenskap för hans rymdskepp drivs av en fångad och fängslad Gud. Det är han tro på sin egen Gud som håller den fången.
En underbar, om än mörk, novellette. En söndagsbok. En "Ballard möter Lovecraft" som det står på baksidan.
Ett måste köp helt enkelt!
/s
All the Windwracked Stars
Det börjar med Ragnarök:
"At the closure of the slaugther, there remained upon the strand/ One who fled, one who lived, one who chose not to attend."
Muire är en Waelcyrge, en ängel. Hon överlever Ragnarök för att hon flyr mitt under den sista striden. Uppäten av skam vandrar hon den döende världen. Men en värld tar lång tid att dö, alla Gudar är döda, alla andra Waelcyrgies och Einherjar är döda men människorna har flyttat in från det döda Midgård och medans Valdyrgard sakta död bygger dom upp städer och civilationer.
Kasimir, den sista Valraven som överlevde Ragnarök valde Muire som sin ryttare. Han väntar på att hon ska komma över sin skam och acceptera att hon är värdig.
Mingan, The Grey Wolf, Förrädaren är en av de tarnished, den mörka sidan. När Ragnarök kommer förråder han sin nya herrar och dyker inte upp i det sista slaget.
Dessa tre överlevare från en fantastisk fantasy värld träffas igen ett par årtusenden senare i den sista Staden; Eidolon. En snabb och spännande intrig om Eidolons överlevnad följer bland svävande universitet, genmodifierade krigare, cyborger och återfödda själar.
Bear är en world builder, storyn är helt ok, karaktärerna är ibland platta och slutet är lite svagt; Men, denna mash-up af staright SF och rak Fantasy är helskön!
Helt klart rekomenderad läsning även om alla inte var lika imponerade i bokcirkeln.
All the Windwracked Stars är en del av en trio, den följs av en prequell som heter By the Mountain Bound och avslutas med The Sea thy Mistress.
Jag har tidigare skrivit om böcker av Elizabeth Bear här.
/s
