Have mercy on us all

Havemercy befinner sig i gränslandet mellan Steampunk och fantasy. Jag hade uppskattat lite mer steam och lite mindre fantasy men det är bara en mindre punkt. Det stora fokuset ligger på personerna och deras relationer. Den berättas i fyra personers synvinkel och i början är det lite jobbigt att alla fyra är i förstaperson men det funkar faktiskt bra, Författarna klarar att ändra språk och tonläge för alla fyra och det blir aldrig rörigt, storyn hänger ihop på ett bra sätt.
Volstov är ett kungarike som ligger norr om Cobalt bergen och är i ett ständigt krig men Ke-han söder om bergen sedan hundra år. Margrave Royston är en Stridsmagiker för Volstov men på grund av han homosexuella indiskretioner med en allierad nations kronprins skickas han i exil i Nevers, en sömnig landsort där hans bror är länsherre. Där träffar han Hal, som är brors barnens lärare, en klipsk men ung och oerfaren man. Dom faller hejdlöst för varandra.
Rook är en Airman och flyger Havemercy, Volstovs finaste Drake. Havemercy är en del maskin och en del magi, lynnig och livsfarlig men obrottsligt lojal mot sin pilot. Tyvärr har Rooks hänsynslösa behandlande av kvinnor skapat politiska konsekvenser. Th'Esaren (vilken underbar titel för ett ledare av ett fiktivt imperium) bestämmer sig för att straffa Rook och dom andra piloterna genom att ge dom en lärare som som ska lära dom vet och etikett, hyfs och fason. Thom är student och får den otacksamma uppgiften att lära Imperiets soldat-elit att komma i kontakt med sina känslor.
Havemercy är inte för mycket action men desto mer djup.

Det finns en tvåa ute redan: Shadow Magic
Den går rakt i att läsa högen.

/s

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0