Dagens citat
"How is it, for example, that the products of just one school, Hogwarts, can satisfy an entire wizarding economy that requires a highly bureaucratic Ministry of Magic, let alone a thriving wand-manufacturing business? We are not told.
And that irks me."
God Jul
En julhälsning från det regniga Malmö. Detta är min lilla julklappshög: Mina julklappar och klappar som ska ges bort.
Så är ser det ut under granen:
Julafton är den stora festen med familj och vänner med respektive och bekanta. Mat! Sillar av olika sort, skinka (kosher), korv och köttbullar(+kantarellköttbullar, antagligen vego, vansinnigt gott) och den sk klappleken. Jag undrar om klappleken hade varit rolig om man någonsin vunnit?
Juldagen är en mindre samling med bara familjen. Det är nu de riktiga klapparna kommer fram; De som är valda med omsorg eller åtminstone en tanke på mottagaren.
Detta är min skörd:
Klappsammanställning:
Tio knubbar som ska sorteras in i bokhyllan,
en bokhög :
Bibliotekarieoutfit för jobbcosplay:
Slipover, slips & Tweedkavaj
Strumpor, många
Ej på bild, div presentkort på bl.a. en halv bokhylla, en kalender mm.
En helt godkänd samling swag!
Vad fick du som du blev glad över?
Evigheten, syster
Evigheten, syster något så ovanligt som en romandebut av en helt okänd författare* i den obskyra genren poetisk SF.
Du som känner mig vet redan att jag inte kunde hejda mig.
Evigheten, syster är en väldigt vacker bok. Vackert formgiven, vackert skriven och vackert men sorgligt berättad.
FELICIA© är ett ambiguöst utopia där Henrik bor med sin mamma. Det viktiga är Passionen och Glamoren. Ibland vet jag inte om de är med i en dokusåpa eller om de bara dyrkar en dokusåpa. För i FELICIA© är ytan mer än bara på skinnet, den går djupt. Detta är också lite av problemet med poetisk SF; Jag vet inte alltid vad som jag ska bokstavligt och vad som är bildligt. Vi luttrade SF-läsare är så beredda att ta saker bokstavligt att det är svårt att veta när Rissanen är poetisk och när han beskriver ett SF-landskap. Detta är också en del av charmen.
Felicia© och CashyLand© är som tomma skal av städer och köpcentra, fulla av allt utom människor. Det finns nästan inga karaktärer i boken och jag flackar mellan att tolka staden Felica© som öde eller att Henrik och hans mamma inte ser, bryr sig, ens lägger märke till andra människor.
Glamorens ödeland,
Passionens intensiva egocentrism.
Jag vet inte alls vad jag ska ge den för betyg; Den är aldeles för pretentiös för min smak, wierd i formspråken men inte idéerna. Förbjuden kärlek i en dubbelbottnad utopi är ju inte nytt. Kontrasten mellan det välkända och det uppfunna känns godtycklig. Reissinen har med soffor och TV parallelt med radikal kroppsredesign och hologram målade på himlen. Jag hade nog velat ha lite mer SFstringens. En del vändninar i historien kommer lite för snabbt för min smak. Inte överaskande men abrupt.
Samtidigt funkar den. Att överhuvudtaget skriva är pretentiöst så det går knappt att klaga på. Även om vi tittar på film via internet på en spelkonsol kallar vi det fortfarande för TV så det kan jag heller inte klaga på. Sen kan jag inte komma över hur modigt det är att debutera i denna genre!
Modigt av Tarmo Reissanen och modigt av Modernista. SF är ingen stor genre och i genren poetisk SF kommer jag bara att tänka Aniara ...
Rissanen håller hårt i konsekvenserna av sin värld och förljer dem till slutet. Han har ett bra språk och ett vigt sinne. Jag vill se mer.
Jag sätter inget betyg på den här boken; läs själv.
*Okänd i den mest bokstavliga betydelsen; Ingen jag känner, känner till Tarmo Rissanen. Det finns data att hitta på nätet men data är inte fakta. Man måste läsa eller känna någon som läst för att känna en författare på riktigt.
Visitkort
För att reda ut eventuella missförstånd: Bilden på
visitkortet tidigare var fejk. Jag har inte gulplätterade visitkort i elfenben hur kul det än hade varit. Mitt verkliga visitkort ser ut så här:
En vit man
Det stod en vit man i parken idag.
Nästan osynlig i skuggan bakom några träd.
Min Hund såg honom först och började morra, ett tektoniskt muller som kändes mer än hördes. En varning till mig. Han reste ragg och saktade ner medan han morrade högre och högre. Den vita mannen är farlig och inte att lite på. När vi var tjugo meter bort skällde han på den vita mannen, ett svart och varnande hot som inte går ta miste på; ”Det är dig jag pratar med, mig lurar du inte. Kom inte närmare!”
Mannen svarar inte på tilltal och när vi går närmare börjar fruktan växa i hunden. Han skälver av uppdämd fasa. Rest ragg från skallbasen till svansroten. Svansen som en krökt sabel över ryggen och ett anlete som bara är svart och tandvitt.
Min hund är stor och ser större ut i vinternatten.
Han morrar oavbrutet. Om mannen rör sig det minsta, om husse ändrar tonfall eller så mycket som släpper kopplet så kan han släppa lös all fruktan och skräck i rakt och heligt våld. Hans pappa var en schäfer, dom går direkt på strupen.
När vi är tio meter från den vita mannen vågar han inte gå bredvid mig utan sackar efter. Han går stor och uppblåst av vrede och skräck men inte framför husses vänstra knä.
Den vita mannen rör sig inte.
Det är först när jag står öga mot öga mot honom och Hunden är en noslängd från snögubben som han förstår, lugnar omedelbart ner sig och sniffar upphetsat, lättat och väldigt intresserat på den vite mannen.
Nu ofarlig, oskadlig gjord, förstådd.
SF/Fantasy för bibliotekarier
Jag håll igår en föreläsning om 'Vad är SF och Fantasy och vad bör en bibliotekarie veta om det' på mitt jobb. En punkt som blev väldigt uppskattad var 'Om låntagaren älskat Twilight; Vad ska vi rekomendera för andra böcker?' Jag har börjat på en tipslista och tänkte dels lägga upp den så att Du, min läsare kan använda den själv och dels för att be om fler tips.
Utmaningen är att böckerna bör finnas med i
Malin eller gå att låna på fjärrlån. Detta är vad jag har än så länge:
Om Låntagaren gillade …
Twilight – tipsa om:
Elizabeth Bear, New Amsterdam* Steampunkdeckare från en av genrens bästa
Charles deLint, The very best of Urban Fantasy
Holly Black Den vita katten, Tithe* Paranormal Romance
Richelle Mead Törst
Maggie Stiefvater Frost
Melissa Marr Mer än ögat ser
Harry Potter – tipsa om:
Robin Hobb, Mördarens lärling, Magins skepp Personlig och nära Fantasy
Nene Ormes Udda verklighet Urban Fantasy Malmö
Bill Pullman Guldkompassen
Cirkeln, Trollkarlen från Övärlden, Ondvinter
Lev Grossman Magikerna Akafantasy
Tolkien - tipsa om:
Robin Hobb, Mördarens lärling, Magins skepp
Rothfuss, Vindens namn, Akafantasy
GRR Martin Kampen om järntronen, Episk Fantasy
Erik Granström Svavelvinter Episk Fantasy
Ola Wikander Serafers drömmar Episk Fantasy
Anders Björkelid Ondvinter Nära och intim Fantasy
Star Wars - tipsa om Heinlein, Iain M Banks Space Opera
Star Trek - tipsa om Delaney, Babel 17, Vonnegut Ice 9*, Tidbeck Amatka Klurig SF, får dig att tänka
Dr Who - tipsa om LeGuin: Ekumenen serien; Mörkrets vänstra hand, Shevek, Rockannons värld* Personlig och tankeväckande SF
Allt! - tipsa om Jo Walton Among Others Innehåller allt man kan vilja ha (rec)
Fyll på i kommentarerna eller kritisera mina val!
*Böcker som saknas i Malmö bibliotekssystem.
*edit* denna post uppdateras efter hand
Katherine Kerr - Silverdolken
Chris Wooding - Retribution Falls*
Neil Gaiman - Stjärnstoft
Om låntagern gillat Hungerspelen så tipsar Christina Möller på Malmö Stadsbibliotek om nya böcker här!
Bok och Biblioteksmässan
har utsett mig till deras bloggambassadör!
Jag måste genast skaffa nya visitkort:
Roadside picnic
Bröderna Arkady and Boris
Strugatsky skrev 1971 en skön firts-contact bok som heter
Roadside Picnic (originalet på ryska heter
Stalker och det finns en film löst baserad på den som också heter
Stalker)
Utomjordingarna har besökt jorden och vi människor undrar fortfarande över det de lämnade kvar. Fem zoner med konstiga artefakter växter och livsfarliga och ibland osynliga saker som vi antingen inte förstå eller, vad värre är, det lilla vi förstår verkar bryta mot de mest fundamentala naturlagar vi känner till. Vetenskapen står handfallen. Militären spärrar av zonerna för allmänhetens bästa och en del företagsamma individer smyger in i zonerna med risk för mer än liv och lem för att smuggla ut saker som förtagen betala enorma summor för.
Dessa individer kallas stalkers.
Redrick Shuhart är en av dessa stalkers och detta är hans historia.
Roadside Picnic ger en annan, och både troligare och mer skrämmande vision av vårt första möte med utomjordisk intelligens än tex den i
Star Trek: First Contact m.fl. Det ogripbara och oförklarliga ekar i senare attacker på temat som i
District 9 eller
Chtorr för att bara nämna några. Detta är en klassiker som väl förtjänas att läsas igen och som inte åldrats en dag sedan den först gavs ut!
Steampunk, more steampunk
Inexplicable av Cherie Priest är den senaste i
Clockwork Century serien som startade med
Boneshaker.
I ett USA där inbördeskriget dragit ut på tiden, Seatle har drunknat i en gas som gör folk till zombies.
Rector Sherman har ett problem. Han har levt hela sitt liv i barnhemmet i Seatle. Men nu är han arton och måste ge sig ut i världen. Hans beroende av sap, drogen som görs av gasen är det enda som ger honom ett mål. Han måste ha mer. Ja, han har ett annat problem; Zekes* spöke hemsöker honom. Det var Rector som visade Zeke vägen in i Seattle och nu är han död och det är Rectors fel. Därför bestämmer han sig för att själv ge sig in innanför muren, till smugglarna, knarkhandlarna och zombies för att söka jobb. Söka jobb, säkra sitt knark och begrava Zekes lik som vandrar omkring innanför Seatles murar. Men inget är som Rector tror innanför murarna, ingenting i hans korta liv har förberett honom på vad som finns där.
Inexplicables är en spännande historia om den knarkande Rector. Vi får återse flera av karatärerna från Boneshaker och Dreadnaught. Zeke är, som vi läsare vet, inte alls död och han och Houjin och Rector utforskar Seattles ruiner tillsammans.
Jag är inte helt övertygad om Rectors knarkarbeteende. Sap har en effekt som jag tycker liknar heroin men Rectors påtvingade tillfrisknande känns lite för lätt (även om det tar nästan livet av honom) men om man ignorerar den biten så är det en riktigt bra bok.
*Detta är grunden i Boneshaker, Zeke tar sig in i Seatle för att leta efter sin far bland livsfarlig gas och zombies.
Önskelista
Jag tänkte utnyttja bloggmöjligheten för att sprida min önskelista till alla den som tänkte sig köpa mig Julklappar. Föga vis av tidigare års erfarenhet med internetilliterata familjemedlemmar hoppas jag slippa uppfinna en önskelista på beställning när de ringer och frågar. Antagligen blir det jag själv som kommer att använda den här posten som refernsmaterial vi de samtalen i framtiden.
Så mot bättre vetande kommer här min officiella önskelista:
Rankat i prisordning. Ju mer ni älskar mig desto längre ner ska ni titta!
En styck orange diskbalja, stor. Ska rymma minst två #43 fötter.
Strumpor, många
minneskort till telefonen (HTC one)
Bibliotikarieoutfit för Cosplay på jobbet - tweedkavajer med läderlappar på armbågarna mm, inte knutblusar, sjalar och koftor.
Badkar, hopvikbart.
Tre dagar i ishotellet med tillhörande
rymdresa för att se på norrsken.
God Jul!
Anno Dracula
Året är 1888 i Draculas London. Dracula är Prinsgemål till Drottning Viktoria och Bram Stockers huvud toppar en påle bredvid van Helsings huvud.
I
Anno Dracula lyckades inte Harker och van Helsing stoppa Draculas planer och han har installerats sig i Buckingham Palace. Hans vampyriska avkomma befolkar stora delar av Londons olika klasser. Från ministerposterna på Downing Street till horkvarteren i Whitechapel.
Det är en mordhistoria; Fattiga vampyrer i Whitechapel som säljer sex för blod mördas på ett iögonfallande vis. För oss läsare är det inget mysterium, vi vet att det är Jack the Ripper som är mördaren. Men flera av huvudpersonerna jagar mördaren och den jakten är central för boken.
Kim Newman fyller sitt London med kulturella och historiska referenser som i stort sett alla går mig helt förbi. Men protagonisterna från Bram Stokers Dracula finns med. Sherlock Holmes är inspärrad i koncentrationslägret Devils Dyke men hans bror sitter i Diogenes Club och skickar ut Charles Beauregard för att hitta Jack. Det är ett dimmigt Viktorianskt London med tydlig dickensisk känsla men i grunden är det en spännande och fartfylld actionhistoria.
Det är också här
Drömmarnas Berg har fel: Detta är inte en femma; Anno Dracula är en klar och klockren trea. Lättsmält, fartfylld och utan överdrivet djup men också utan någonting som höjer den över en trea. Den är kul helt enkelt. Det är inte förvånande att
Drömarnas Berg gör detta misstag: De* hyllar också Abercrombie, en annan klasstreförfattare som femma. Kanske kan detta vara ett uttryck för en annan smak.
*De är alltså Karl och Stefan, inte hela bloggen: "Annars var det väldigt roligt att Stefan (här på bloggen) var så uppspelt av att få träffa Joe Abercrombie. Själv har jag inte läst något av karlen" /
Olof L Finns hos
Adlibris och
Bokus