Zendegi
Zendegi av Greg Egan var något av en förvånande läsning. En helt vanlig SF bok utan maniska sci-tech utläggningar. Missförstå mig inte; Den var bra men den var inte klassisk Egan. Den handlar om revolutionen i Iran 2012. Sköna karraktärer och IT projektioner.
Hamnar mer i kategorin Good Read än Uppbygglig Litteratur.
/s
Hamnar mer i kategorin Good Read än Uppbygglig Litteratur.
/s
The Desert Spear
The Desert Spear är andra delen av The Demon War som började med The Warded Man. Hela första delen följer Jardir, en person vi bara ytligt mötte i första boken. Han är First Warrior i Krasia och Peter Brett låter oss följa honom från ung fattig pojke, genom krigskolan och vidare tills han möter Arlen.
Brett har verkligen lyckats följa upp första boken. Som med många "andra-böcker" så är den tjockare och rikare än första boken. Brett utforskar både Krasia och demonerna närmare. Arlen och dom tre andra protagonisterna lär sig mer och mer om hur världen fungerar. Vem är den legendariska Frälsaren som legenderna talar om? Varför kommer demonerna till jordens yta och varifrån?
En liten odramatisk komentar i ettan visar sig vara nyckeln till hur wards fungerar. Arlen visar hur Warded Glass fungerar. Han säger att med detta sigill blir glaset okrossbart, men det måste beröras av en demon innan det händer något. I tvåan förklaras mer om hur wards skapar en feedback loop som tar demonernas magi och vänder den tillbaka mot dom. Genomtänkt, logisk och väl fungerande magi med tydliga begränsningar. Jag rekomenderar verkligen The Desert Spear och ser fram emot trean som ska komma 2012.
The Daylight War.
Malmö är fullt av vampyrer
Jag hade svårt att somna häromnatten så jag räknade ut hur många vampyrer det finns i Malmö. Eller hur många vampyrer det skulle finnas plats för om man ser dom som ett rovdjur som lever på oss människor. Det finns faktiskt vetenskap som studerar sånt här. Inte Malmös vampyrpopulation per se utan mängden rovdjur en bytesdjurspopulation kan klara av. Först lite axiomatiska antaganden:
1. Vi har ett stabilt bytes/rovdjurs förhållande.
Detta är ingen ny introducerad art som lever över tillgångarna. Dessutom innebär det att bytesdjuret och rovdjuret sam-evolverat under lång tid. Vi har skapat polotröjor, halsband med kors och Italienska resturanger med stark vitlöks sås. Vampyrerna har utvecklat kamoflage, charm och huggtänder för att ta sig igenom polotröjor osv. Vi kan också anta att antalet ungdomsgraviditeter är en skyddsmekanism eftersom äldre vampyrer verkar föredra jungfrur. En tidig sexdebut skulle i så fall ge visst skydd mot predation.
2. Mängden Biomassa som Malmö kan upprätthålla över ett år.
Man räknar biomassan på bytesdjuret genom att ta bort dom delar som rovdjuret normalt inte kan tillgodogöra sig av. I vårt exempel innebär det att vi bara behöver räkna ut Malmös blodvikt.
Jag räknade på 290.007 invånare som kan producera 5 kilo blod per år. Det är en miljon fyrahundrafemtio tusen trettiofem kilo blod per år. Ungefär 580 simbasänger. (detta är lågt räknat, en blogivare kan ge upp till 6 liter eller mer per år utan problem.)
3 Vikten på en Vampyr.
Mängden rovdjur som kan livnära sig på denna biomassa är ungefär 10%. Det blir 14500kg biomassa vampyr. Om vi antar att en medelstor vampyr väger 100kg så finns det 1450 vampyrer i Malmö!
En av Malmös ledande vampyrologer kritiserade denna uträkning med att hela Malmös befolkning inte är öppen för predation, tex dom dom inte ger sig ut nattetid eller av andra skäl inte utsätter sig för predation. Detta är medräknat i dom tio procenten. På samma sätt som zebrans kamoflerande ränder eller antilopens snabbhet är det en del av kapprustningen för överlevnad. Vi kan å andra sidan anta att mängden rovdjur kan variera stort över tid, tex beroende på inbördes rivalitet. Vi kan dessutom stipulera att vi i dag har ett något lägre antal eftersom vi i Malmö ser en befolkningsökning och att vi på 80-talet hade ett högre antal eftersom befolkningen sjönk då. Vi kan också anta att det befolkningstrycket ledde till ett drastiskt fall i vampyrpopulationen 1995 som då bara uppgick till 1145 vampyrer. Då började befolkningen öka igen. Är hela nittiotalskrisen resultatet av ett stort vampyrkrig? Detta innebär också antagligen att vi har hundratals unga oerfarna vampyrer på Malmös gator. Är detta anledningen till den senaste tidens våldsdåd?
Det finns andra påståenden som hävdar att det finns en vampyr per 100.000 invånare. Det skulle innebära att Malmö bara har plats för 2 vampyrer ( eller 3 på 80-talet). Men som vi kan se är det påståendet helt felaktigt. Om det bara fanns två vampyrer i Malmö så skulle det snabbt fyllas ut antingen genom förökning eller inflyttning från närliggande biotoper med en större population. Troligtvis från Köpenhamn som har ca 5906 vampyrer.
1. Vi har ett stabilt bytes/rovdjurs förhållande.
Detta är ingen ny introducerad art som lever över tillgångarna. Dessutom innebär det att bytesdjuret och rovdjuret sam-evolverat under lång tid. Vi har skapat polotröjor, halsband med kors och Italienska resturanger med stark vitlöks sås. Vampyrerna har utvecklat kamoflage, charm och huggtänder för att ta sig igenom polotröjor osv. Vi kan också anta att antalet ungdomsgraviditeter är en skyddsmekanism eftersom äldre vampyrer verkar föredra jungfrur. En tidig sexdebut skulle i så fall ge visst skydd mot predation.
2. Mängden Biomassa som Malmö kan upprätthålla över ett år.
Man räknar biomassan på bytesdjuret genom att ta bort dom delar som rovdjuret normalt inte kan tillgodogöra sig av. I vårt exempel innebär det att vi bara behöver räkna ut Malmös blodvikt.
Jag räknade på 290.007 invånare som kan producera 5 kilo blod per år. Det är en miljon fyrahundrafemtio tusen trettiofem kilo blod per år. Ungefär 580 simbasänger. (detta är lågt räknat, en blogivare kan ge upp till 6 liter eller mer per år utan problem.)
3 Vikten på en Vampyr.
Mängden rovdjur som kan livnära sig på denna biomassa är ungefär 10%. Det blir 14500kg biomassa vampyr. Om vi antar att en medelstor vampyr väger 100kg så finns det 1450 vampyrer i Malmö!
En av Malmös ledande vampyrologer kritiserade denna uträkning med att hela Malmös befolkning inte är öppen för predation, tex dom dom inte ger sig ut nattetid eller av andra skäl inte utsätter sig för predation. Detta är medräknat i dom tio procenten. På samma sätt som zebrans kamoflerande ränder eller antilopens snabbhet är det en del av kapprustningen för överlevnad. Vi kan å andra sidan anta att mängden rovdjur kan variera stort över tid, tex beroende på inbördes rivalitet. Vi kan dessutom stipulera att vi i dag har ett något lägre antal eftersom vi i Malmö ser en befolkningsökning och att vi på 80-talet hade ett högre antal eftersom befolkningen sjönk då. Vi kan också anta att det befolkningstrycket ledde till ett drastiskt fall i vampyrpopulationen 1995 som då bara uppgick till 1145 vampyrer. Då började befolkningen öka igen. Är hela nittiotalskrisen resultatet av ett stort vampyrkrig? Detta innebär också antagligen att vi har hundratals unga oerfarna vampyrer på Malmös gator. Är detta anledningen till den senaste tidens våldsdåd?
Det finns andra påståenden som hävdar att det finns en vampyr per 100.000 invånare. Det skulle innebära att Malmö bara har plats för 2 vampyrer ( eller 3 på 80-talet). Men som vi kan se är det påståendet helt felaktigt. Om det bara fanns två vampyrer i Malmö så skulle det snabbt fyllas ut antingen genom förökning eller inflyttning från närliggande biotoper med en större population. Troligtvis från Köpenhamn som har ca 5906 vampyrer.
Sommarens Att-läsa-lista
Flytten är nu i det närmaste avklarad. Tyvärr har jag inte råd att köpa en ny bokhylla riktigt än. Men det innebär att min att läsa hög har försvunnit ner i flyttlådorna. Bok-knarkare som jag är har jag snabbt byggt upp en ny.
Under semstern planerar jag ätt läsa enligt följande lilla lista:
Peter Brett: The Desert Spear
Uppföljaren till The Warded Man. Håller storyn i en bok till?
Nene Ormes: Udda Verklighet
Vårens största Svenskla Fantasy händelse. Bokcirkelbok och jag är känner författaren så det ska bli ett sant nöje att läsa den.
Adam Roberts:
Yellow Blue Tibia
Fejk kyriliska bokstäver på framsidan och citat av Lenin i prologen. Jag har ingen aning vad det är men jag bara måste läsa den.
och
New Model Army
New Model Army syftar till Oliver Cromwells armé. För er som är osäkra på er historia så var Oliver Cromwell 1) Kungamördaren som står till modell för Sam Vimes förfader i Ankh-Morpork och 2) Ledaren för den första demokratiskt borgerliga revolutionen på 1600-talet i England. Till skillnad från den mer kända Franska Revolutionen störtades den och Monarki återinfördes. Revolutionsromantik helt enkelt, en bok och en författare som jag bara måste smaka på.
Greg Egan: Quarantine
Stenhård SF. Quaratine bygger på samma premiser som Spin (åtminstone ytligt sett). Jag är nyfiken på att se hur Egan hanterar den nöten.
Richard Dawkins: The greatest show on earth
Dawkins skriver om det han verkligen kan: Evolutionsbiologi. Kul.
Guy Gavriel Kay: Under heaven
Jag gillade Fionavars vävnad när jag var liten - ny bok, vacker, indunden och intressant.
Jag förbehåller mig rätten att lägga till böcker om jag vill och hoppa över böcker jag inte hinner med.
/s
Under semstern planerar jag ätt läsa enligt följande lilla lista:
Peter Brett: The Desert Spear
Uppföljaren till The Warded Man. Håller storyn i en bok till?
Nene Ormes: Udda Verklighet
Vårens största Svenskla Fantasy händelse. Bokcirkelbok och jag är känner författaren så det ska bli ett sant nöje att läsa den.
Adam Roberts:
Yellow Blue Tibia
Fejk kyriliska bokstäver på framsidan och citat av Lenin i prologen. Jag har ingen aning vad det är men jag bara måste läsa den.
och
New Model Army
New Model Army syftar till Oliver Cromwells armé. För er som är osäkra på er historia så var Oliver Cromwell 1) Kungamördaren som står till modell för Sam Vimes förfader i Ankh-Morpork och 2) Ledaren för den första demokratiskt borgerliga revolutionen på 1600-talet i England. Till skillnad från den mer kända Franska Revolutionen störtades den och Monarki återinfördes. Revolutionsromantik helt enkelt, en bok och en författare som jag bara måste smaka på.
Greg Egan: Quarantine
Stenhård SF. Quaratine bygger på samma premiser som Spin (åtminstone ytligt sett). Jag är nyfiken på att se hur Egan hanterar den nöten.
Richard Dawkins: The greatest show on earth
Dawkins skriver om det han verkligen kan: Evolutionsbiologi. Kul.
Guy Gavriel Kay: Under heaven
Jag gillade Fionavars vävnad när jag var liten - ny bok, vacker, indunden och intressant.
Jag förbehåller mig rätten att lägga till böcker om jag vill och hoppa över böcker jag inte hinner med.
/s
The Warded Man
The Warded Man av Peter Brett är en intressant debutroman. I Arlens by lever man i skräck för natten. Natten tillhör The Corelings, elementardemoner som reser sig ur The Core för att jaga och döda människorna. Dagen hör människorna till. Då bygger man och sköter sina grödor, man skyddar sig med wards, intrikata sigill som stänger ute corelings. Men sigillen är bara så bra som dom är skrivna. Ett enda streck fel, en träplatta som flagnat eller blivit skev, ett löv som blåst över ett sigill och dolt en del av figuren kan vara tillräckligt för att släppa in corelings förbi skydden. I så fall ställer elddemonerna till våldsamma eldsvådor, stendemoner och trädemoner slår sönder hus och byggnader, vinddemoner kan flyga in och alla dödar och äter allt dom kommer åt, människor, grödor och djur. Det är en värld där alla lever i skräck för natten. Byarna är isolerade från varandra och allting som är mer än en dagsmarsh bort är i det närmaste onåbart.
Hertigarnas budbärare är några av dom få som regelbundet vågar sig ut på resa. Det är dom som knyter samman byarna med städerna. Det är dom som tar med sig bud och brev. Det är dom som vet hur man säkert kan övernatta i det fria bakom portabla skyddsmurar och magisk cirklar.
The Warded Man handlar om Arlen, Leesha och Rojer.
Arlen är en ung man från en liten by med talang för att måla wards och en okuvligt vilja att inte längre vara instängd bakom wards. Han ser skyddsmurarna som ett hinder, ett fängelse.
Den handlar också om Leesha, en ung kvinna som instängd i sin kvinnoroll lyckas bryta sig fri genom att bli en Herb Gatherer, en roll som väldigt mycket liknar Pratchetts häxor men utan magi. Det är örter och vetenskap/medicin som gäller.
Rojer räddas undan ett demonangrepp vid väldigt unga år av en Jongleur som tar honom som lärling.
Första boken handlar väldigt mycket om Arlen men dom andra två protagonisterna presenteras på ett bra sätt. Dom tre protagonisterna är alla tre starka och olika karaktärer som känns genuina och seriösa. När dom tre till sist möts är det ett explosivt möte...
Magi
Jag har tidigare skrivit om olika val författare gör som kan lyfta eller sänka en bok. Om magisystemet inte är trovärdigt så har världen ingen trovärdighet, så har hjälten ingen trovärdighet osv. Om du ska ha med magi i en bok så anser jag att det är höjden av lathet att inte göra något magiskt av det. Det är ju ett ämne som per definintion inte har några andra gränser än dom du själv sätter upp. Det måste inte vara jätte komplicerat men det måste kännas genomtänkt.
I The Warded Man är det just den geometriska formen på en ward i relation till andra wards i cirkeln eller i relation till dels sin egen placering på ett hus och andra wards placering i samma hus som avgör om den fungerar. Du kan utan någon som helst kunskap kopiera från en mall enligt ett diagram och det fungerar precis så bra som originalet. Detta gör att materialet som du använder i sig inte är magiskt men, så klart att en ward ristad i sten är bättre än en ristad i sand, vattenfast färg är bättre än en kolteckning osv. Snidade, målade och sedan lackerade sigill är bättre och en stor del av Warders hantverk. Olika wards har förlorats i tidens gång och kunskapen om olika wards bevakas svartsjukt av sina ägare. Kunskapen är fragmenterad och ofullständig. Även om Warders i Miln har kunskap om vilka olika geometriska system som ska bestämma vilken ward som ska vara var så verkar ingen veta vad det är i symbolerna som ger dom kraften att stå emot corelings. Därför verkar det inte heller finnas någon som helst systematisk vetenskap för att skapa (återskapa) nya okända wards. Det bästa som man kan göra är att att leta i ruiner i ödemarken mellan bosättningarna.
Detta, tillsammans med corelings, gör att magisystemet är väldigt trovärdigt. Det dras ingen manna, eller psy, utan det är skaparens kunskap och stadiga hand som skapar mäktiga wards. Alla som kämpat på bildlektionerna med att skapa ett bild som faktiskt liknar det du försökt avbilda förstår att det krävs träning och talang för att bli bra på det. Lägg till lite matte så har du en bra förklaring för varför vissa kan och andra inte kan.
Magisystemet känns både enkelt och logiskt. Det finns ett djup som kan utforskas.
Jag har redan köpt och börjat läsa tvåas; The Desert Spear.
/s
Hertigarnas budbärare är några av dom få som regelbundet vågar sig ut på resa. Det är dom som knyter samman byarna med städerna. Det är dom som tar med sig bud och brev. Det är dom som vet hur man säkert kan övernatta i det fria bakom portabla skyddsmurar och magisk cirklar.
The Warded Man handlar om Arlen, Leesha och Rojer.
Arlen är en ung man från en liten by med talang för att måla wards och en okuvligt vilja att inte längre vara instängd bakom wards. Han ser skyddsmurarna som ett hinder, ett fängelse.
Den handlar också om Leesha, en ung kvinna som instängd i sin kvinnoroll lyckas bryta sig fri genom att bli en Herb Gatherer, en roll som väldigt mycket liknar Pratchetts häxor men utan magi. Det är örter och vetenskap/medicin som gäller.
Rojer räddas undan ett demonangrepp vid väldigt unga år av en Jongleur som tar honom som lärling.
Första boken handlar väldigt mycket om Arlen men dom andra två protagonisterna presenteras på ett bra sätt. Dom tre protagonisterna är alla tre starka och olika karaktärer som känns genuina och seriösa. När dom tre till sist möts är det ett explosivt möte...
Magi
Jag har tidigare skrivit om olika val författare gör som kan lyfta eller sänka en bok. Om magisystemet inte är trovärdigt så har världen ingen trovärdighet, så har hjälten ingen trovärdighet osv. Om du ska ha med magi i en bok så anser jag att det är höjden av lathet att inte göra något magiskt av det. Det är ju ett ämne som per definintion inte har några andra gränser än dom du själv sätter upp. Det måste inte vara jätte komplicerat men det måste kännas genomtänkt.
I The Warded Man är det just den geometriska formen på en ward i relation till andra wards i cirkeln eller i relation till dels sin egen placering på ett hus och andra wards placering i samma hus som avgör om den fungerar. Du kan utan någon som helst kunskap kopiera från en mall enligt ett diagram och det fungerar precis så bra som originalet. Detta gör att materialet som du använder i sig inte är magiskt men, så klart att en ward ristad i sten är bättre än en ristad i sand, vattenfast färg är bättre än en kolteckning osv. Snidade, målade och sedan lackerade sigill är bättre och en stor del av Warders hantverk. Olika wards har förlorats i tidens gång och kunskapen om olika wards bevakas svartsjukt av sina ägare. Kunskapen är fragmenterad och ofullständig. Även om Warders i Miln har kunskap om vilka olika geometriska system som ska bestämma vilken ward som ska vara var så verkar ingen veta vad det är i symbolerna som ger dom kraften att stå emot corelings. Därför verkar det inte heller finnas någon som helst systematisk vetenskap för att skapa (återskapa) nya okända wards. Det bästa som man kan göra är att att leta i ruiner i ödemarken mellan bosättningarna.
Detta, tillsammans med corelings, gör att magisystemet är väldigt trovärdigt. Det dras ingen manna, eller psy, utan det är skaparens kunskap och stadiga hand som skapar mäktiga wards. Alla som kämpat på bildlektionerna med att skapa ett bild som faktiskt liknar det du försökt avbilda förstår att det krävs träning och talang för att bli bra på det. Lägg till lite matte så har du en bra förklaring för varför vissa kan och andra inte kan.
Magisystemet känns både enkelt och logiskt. Det finns ett djup som kan utforskas.
Jag har redan köpt och börjat läsa tvåas; The Desert Spear.
/s
