Steampunk Done Right
Jag hyllade nyligen Bookman av Lavie Tidhar. Det är en ypperlig Steampunk och det är dessutom den första i en trilogi. Bookman utspelade sig i London 1888 (rec här), Camera Obscura tar avstamp i Paris 93.
The Great Game knyter samma historien, Vi är tillbaka i London precis före sekelskiftet.
The Bookman Histories, som serien heter är en techno spion thriller som utspelar sig i ett Steampunk universa där Queen Victoria är en ödla, Frankrike styrs av ett råd av tänkande maskiner och President Sitting-Bulls styr Vespuccia. Ett intensivt maktspel utspelas av agenter från det Vespucciska Cabinet Noir, det Brittiska Bureau och Frankrikes Quiet Council och de kinesiska Shaolin.
Cherie Priest sägs ha försökt att skriva den genredefinierande Steampunkromanen med Boneshaker. Jag menar att även om hon lyckas så måste det sägas att det gör Tidhar också. Det är klockrent Steampunk när det är som bäst men samtidigt är det väldigt annorlunda än Boneshaker.
Camera Obscura
I Bookman var vi i Viktorianska London och Karibien. I Camera Obscura är det Paris och USA. Men i Tidhars universa finns inte USA. För det första heter det inte Amerika. Det finns en liten och föga övertygande teori som säger att Amerika inte kan vara namngett efter Amerigo Vespucci eftersom i så fall hade man uppkallat den nya världen efter hans efternamn. Följdaktligen kallas den nya världen i Tidhars universa Vespuccia och dess invånare Vespuccians. Dessutom styrs det som för oss är USA av indianernas åldermän.
Det börjar i Paris. Milady arbetar för Det Tysta Rådet. Den Franska Revolutionen (eller kanske Pariskommunen, det är inte helt klart) var en väldigt tystlåten och diskret affär och rådet som numera styr Frankrike är Automatoner. Milady är deras verktyg. Hon är agent för rådet och får i uppdrag att utreda ett dödsfall. En man från Chung Kuo har mördats och han verkar ha haft något med sig. Milady måste hitta hans mördare, och ännu viktigare, det han bar med sig innan Engelsmännen, de Asiatiska gangstrarna för att inte tala om Kjesarinnan av Kina får tag i det. Spåret leder i slutändan till Chicago.
Tidhar har valt att stjäla ännu en underbar karaktär och infoga den till sitt Universa. Milady kommer som du antagligen räknat ut från de Tre musketörerna.
Serien forsätter med den avslutande delen The Great Game
När ska skriva recensionen inser jag att jag sitter och listar en massa underbara karaktärer som Tidhar omtolkat på spännande sätt. Det är nästan som om Tidhar har tagit alla sina mest älskade karaktärer och tänkt 'Vilken roll skulle hen spelat i ett steampunkeuropas undre värld av spioner och intriger?'
Men det är inte det som gör serien värd att läsas. Det är tempot, stämningen och världen. Det är de logiska konsekvenserna av de val han gjort. 'Om Drottning Viktoria är en ödla, då måste hon/de vara aliens. Då måste Darwin ha märkt det och skrivit The descent of Les Lézards. Om det finns aliens på jorden så finns hotet om en regelrätt invasion, osv.' Det olika delarna passar in i varandra utan skarvar och bildar en otroligt vacker helhet.
Det finns en underton av feminism som syns i Irene Adler, Milady de Winter och Lucy Westenra som har helt andra roller hos Tidhar än i originalet. Helt andra och helt trovärdiga.
Där Boneshaker har en dammig, gråbrun färg ur gamla westernfilmer och New Amsterdam har en anstryckning av guld och lila så har Bookman serien en djup mörkbrun färg som av ömsint åldrat läder och ekpaneler. Öronlappsfåtöljer i bibliotek med mässingstrim.
Det finns inga ursäkter.
Läs och förundras!
The Great Game knyter samma historien, Vi är tillbaka i London precis före sekelskiftet.
The Bookman Histories, som serien heter är en techno spion thriller som utspelar sig i ett Steampunk universa där Queen Victoria är en ödla, Frankrike styrs av ett råd av tänkande maskiner och President Sitting-Bulls styr Vespuccia. Ett intensivt maktspel utspelas av agenter från det Vespucciska Cabinet Noir, det Brittiska Bureau och Frankrikes Quiet Council och de kinesiska Shaolin.
Cherie Priest sägs ha försökt att skriva den genredefinierande Steampunkromanen med Boneshaker. Jag menar att även om hon lyckas så måste det sägas att det gör Tidhar också. Det är klockrent Steampunk när det är som bäst men samtidigt är det väldigt annorlunda än Boneshaker.
Camera Obscura
I Bookman var vi i Viktorianska London och Karibien. I Camera Obscura är det Paris och USA. Men i Tidhars universa finns inte USA. För det första heter det inte Amerika. Det finns en liten och föga övertygande teori som säger att Amerika inte kan vara namngett efter Amerigo Vespucci eftersom i så fall hade man uppkallat den nya världen efter hans efternamn. Följdaktligen kallas den nya världen i Tidhars universa Vespuccia och dess invånare Vespuccians. Dessutom styrs det som för oss är USA av indianernas åldermän.
Det börjar i Paris. Milady arbetar för Det Tysta Rådet. Den Franska Revolutionen (eller kanske Pariskommunen, det är inte helt klart) var en väldigt tystlåten och diskret affär och rådet som numera styr Frankrike är Automatoner. Milady är deras verktyg. Hon är agent för rådet och får i uppdrag att utreda ett dödsfall. En man från Chung Kuo har mördats och han verkar ha haft något med sig. Milady måste hitta hans mördare, och ännu viktigare, det han bar med sig innan Engelsmännen, de Asiatiska gangstrarna för att inte tala om Kjesarinnan av Kina får tag i det. Spåret leder i slutändan till Chicago.
Tidhar har valt att stjäla ännu en underbar karaktär och infoga den till sitt Universa. Milady kommer som du antagligen räknat ut från de Tre musketörerna.
Serien forsätter med den avslutande delen The Great Game
När ska skriva recensionen inser jag att jag sitter och listar en massa underbara karaktärer som Tidhar omtolkat på spännande sätt. Det är nästan som om Tidhar har tagit alla sina mest älskade karaktärer och tänkt 'Vilken roll skulle hen spelat i ett steampunkeuropas undre värld av spioner och intriger?'
Men det är inte det som gör serien värd att läsas. Det är tempot, stämningen och världen. Det är de logiska konsekvenserna av de val han gjort. 'Om Drottning Viktoria är en ödla, då måste hon/de vara aliens. Då måste Darwin ha märkt det och skrivit The descent of Les Lézards. Om det finns aliens på jorden så finns hotet om en regelrätt invasion, osv.' Det olika delarna passar in i varandra utan skarvar och bildar en otroligt vacker helhet.
Det finns en underton av feminism som syns i Irene Adler, Milady de Winter och Lucy Westenra som har helt andra roller hos Tidhar än i originalet. Helt andra och helt trovärdiga.
Där Boneshaker har en dammig, gråbrun färg ur gamla westernfilmer och New Amsterdam har en anstryckning av guld och lila så har Bookman serien en djup mörkbrun färg som av ömsint åldrat läder och ekpaneler. Öronlappsfåtöljer i bibliotek med mässingstrim.
Det finns inga ursäkter.
Läs och förundras!
Kommentarer
Trackback
