Översatt eller originalspråk?
Det är värt att säga igen:
LÄS ORIGINALET.
Detta är särskillt viktigt i samtids-techno-thrillers. Jag började läsa Vandraren på svenska igår och klarade inte av det. Klumpiga översättningar och krystade omskrivningar förstörde nästan boken. Låt mig bolla ett par svenska överättningar mot dig för att förklara min poäng.
"Rutnätet" = The Grid
"leva utanför rutnätet" = living of the grid
"identisikationschips som sänder signaler på en viss radiofrekvens" = radio frequency identification chip
"smittor" (i betydelsen "legosoldater av låg klass") = taints (low-class mercenaries)
Jag är inte helt säker på vad en korrekt översättning av RFID chip är. Möjligen har det där dagiset gett oss det korrekta svenska ordet genom att vara först med att popularisera det som "nuddisar", eller jojo som Skånetrafiken kallar det, eller acess-kort för er som åker med SL.
Jag anser att detta inte är snobberi eller elitism. Jag lånade den på biblioteket och efter 123 sidor fick jag tokspatt och sprang ner för att köpa den på originalspråket. Det finns bra svenska översättningar av många böcker men i min subjektiva erfarenhet så är minst hälften skräp. Antagligen för att jag läser böcker med mycket tekniska termer och för att jag älskar ordlekar, neologismer och språksvängningar, dvs allt det som antingen försvinner helt i översättning eller blir helt fel. Missförstå mig inte: Jag anser inte att Anders Bellis har gjort ett dåligt jobb med att översätta the Traveller, jag anser att det inte går.
Känner du att du inte kan läsa på originalspråket så varva, övning ger färdighet. Jag går inte så långt att jag uppmanar dig att lära dig helt nya språk, men nästan. Om alternativet är att inte läsa en bok för att den är skrivet på ett språk du inte kan så läs så klart översättningen. Det är alltid bättre att läsa än att inte läsa. Men det är värt besväret att öva upp läsförståelsen på ett språk du redan kan.
Håller själv på med en bok som är väldigt dåligt översatt (hoppas jag - annars är författaren värdelös) vilket innebär att jag översätter fram och tillbaka för mig själv hela tiden. Jag får också spatt.
Ett av mina skräckminnen när det gäller översättningar kommer från en bok på 80-talet, (innan det fanns en dator i varje hem) där huvudpersonen hela tiden pratade med "huvudramen" tog faktiskt ett tag innan jag fattade att det var "the main frame" han pratade med.
haha, huvudramen - så illa var det inte men det där översättandet i huvudet dödar intresset rätt snabbt. Den här boken tog fart när jag bytte språk.
Jag har jobbat lite med översättning och jag har tyvärr svårt att läsa på engelska utan att fundera på hur jag skulle översätta texten jag läser. Lite grann beror det på att jag hade en dröm om att översätta bra sf så att mamma skulle kunna läsa den.
Trots att jag själv sysslat med det och har all respekt för översättarens ibland nästan omöjliga uppgift så läser jag helst originalspråk så länge det är engelska.
