The Shambling Guide to New York City
Zoë en arbetslös guideboksredaktör. När hon ser en annons för en plats som guideboksredaktör för en guidebok i sin hemstad New York söker hon jobbet. Chefen, Phil, säger att 'Jo, du är inte bara kvalificerad, du är den enda på redaktionen som egentligen är kvalificerad, men jag tror inte att detta är något för dig.'
Envis och desperat efter anställning lyckas hon få jobbet och inser att med en chef som är vampyr, kollegor som är zombies, incubus, vattenelementarer och dödsgudinnor så hade Phil en poäng. Det är inte helt lätt att jobba med kollegor som ser en som lunch.
The Shambling Guide to New York City
är snabbläst, spännande och rolig. Zoë har ett samtal med en incubus om skillnaden mellan 'consentual sex' och 'consenting to consentual sex'. ("If you try that again, I'll gut you") Recenserar 'Hedgehog surprise', bondageklubbar och croissanter.
är snabbläst, spännande och rolig. Zoë har ett samtal med en incubus om skillnaden mellan 'consentual sex' och 'consenting to consentual sex'. ("If you try that again, I'll gut you") Recenserar 'Hedgehog surprise', bondageklubbar och croissanter.
Trots att hon hela tiden är överarbetad, överväldigad och hotad till livet så är hon en stark och obrytbar New Yorkbo som, med visst besvär, dominerar de livsfarliga monster hon jobbar med och möter under sina studiebesök i de delar av New York som besökande monster frekventerar.
Trots ett komplicerat kärleksliv, kollegor som motarbetar henne, en zombieapokalyps, golems och demoner; 'The book is coming along nicely.'
The Shambling Guide to New York City är en måste-läsa-i-hängmattan-bok och ett måste-ha-med om du besöker New York i sommar!
Tumme upp.
#21
Att jobba på bibliotek ...
är det bästa som finns. Men det är ett hårt och tungt jobb och är inte för alla.
Varje dag före gryningen kommer vi till jobbet för att sätta upp böckerna på hyllorna. Trasiga eller slitna böcker lägger vi undan för att ta omhand. Alla datorer ska installeras och startas. Hyllorna ska ställas på rätt plats. Det måste vara fint innan dörrarna öppnas!
Sen kommer låntagare och besökare.
Det ska ha hjälp att hitta rätt bok och att ändra radavståndet i word-dokument, lägga papper på rätt plats i kopiatorn och, så klart, boktips. Hela tiden ska böckerna ställas tillbaka på rätt plats i hyllorna och fångas in innan de smiter.
Sen kommer sista kvarten när de mest tidskrävande låntagarna kommer in. Prick på stängningsdags kommer de till lånedisken och försöker minnas vad de ville ha hjälp med. Är det kö, och det är alltid kö vid stängning, så börjar de spankulera och titta på hyllor de aldrig annars tittar på.
När så äntligen biblioteket är stängt och tyst börjar det verkliga arbetet. Alla publika datorers hårddiskar ska raderas. Alla böcker ska plockas ner från hyllorna och läggas undan. Trasiga och slitna böcker lägger vi undan för vård tillsammans med morgonens slitna böcker som vi inte hunnit ta hand om (men det är det vi har helgen till).
Alla kuddar på barnavdelningen ska samlas ihop och tömmas på kiss och tvättas. Tidningar och tidskrifter ska samlas in och strykas.
Strax innan midnatt är det dags att ta hand om nyinkomna böcker som ska utrustas och läggas in i kartoteket. Det är ett underbart jobb men det är hårt och alla klarar inte av det.
Jag skulle aldrig vilja jobba med något annat.
*Efter tre dagar med sex timmar i lånedisken om dagen kan min upplevelse skilja sig marginellt från den mundäna (sk objektiva) verkligheten ;)
Milkweed triptych
När man berättar en alternativhistorisk berättelse, precis som i tidsresehistorier, kan man välja att låta sina ändringar av fakta skapa stora förändringar i historien eller hålla kvar vid nästan allt av 'vår tidslinje'. Det finns för och nackdelar i båda teknikerna: Det är kewlt att se Hitlers arméer utspela samma slag som i vår tid men med
varulvsstormtrupper mot vampyrsnipers på Stalingrads gator även om det kanske inte är så logiskt att inkluderandet av supertrupper inte fullständigt kullkastat historiens gång. Ian Tregillis väljer den andra vägen
I The Milkweed Triptych har Hitler utvecklat en grupp Übermench med superkrafter. När SIS agenten Raybould Marsh får reda på dessa supersoldater under deras tester i Spanska inbördeskriget bildas Milkweed, en hemlig avdelning för att kontra hotet. Storbrittanien tar hjälp av trollkarlar som frammanar demoner som kämpar mot hitlers invasionsarmé. Detta får enorma effekter på hur andra världskriget utvecklas. Nazitysklands armé stormar fram genom Frankrike och raderar Britaniens armé i Dunkirk, inga överlevande. Invasionen över Engelska kanalen krossas av onaturliga stormar.
Utvecklandet av supervapen på båda sidor får enorma effekter på hur andra världskriget utvecklas. Det blir snabbare, blodigare och mer förrödande. Osett för allmänheten utvecklas också konflikten till en personlig envig mellan den högst mänsklige Raybould Marsh och den övermänskliga Gretel, Nazisternas mäktigaste orakel.
I Bitter Seeds är Raybould Marsh i tjugo till trettio och kämpar mot Nazityskland i Spanien, Frankrike t.o.m. i det Tyska hjärtlandet. Mot honom är Reinhart, som kan kalla fram eld med bara viljan, Klaus som kan gå genom vilket hinder som helst genom att göra sig till ett spöke, Heike den osynliga flickan och Gretel, Oraklet!
The Coldest War; Soviet har vunnit andra världskriget efter att de Brittiska demonerna släppt löst arktisk kyla över tyskland. Som segerbyte har de tagit kunskapen om hur man skapar supermänniskor. Raybould Marsh,, utsparkad ur försvaret och numera försupen trädgårdsarbetare i övre medelåldern, kallas in igen när Gretel kommer till England.
Necessary Evil tar vid direkt efter The Coldest War.
Jag gillar verkligen Milkweed triptyken. Det är en vanlig människa i en värld av superhjältar, fruktansvärda konsekvenser, svåra moraliska val och den hårda obönhörliga verklighetens slag mot en ensam människa. Raybould Marsh är väldigt sympatisk och trovärdig.
Tack Magnus Edlund för tipset!