Sabriel
av Garth Nix är min första julklappsbok att recensera. Jag har sett den i hyllan på bokhandeln men inte köpt den av olika anledningar. Mest för att (av helt irrationella anledningar) jag upplevt författarens namn som oseriöst. Det är faktiskt hans riktiga namn och ingen billig pseudonym.Sabriel handlar om två länder med en mur mellan. I söder ligger Ancelstierre, modernt och industrielt (el, telefon och pasarvagnar är nymodigheter) och i norr ligger det 'Gamla Kungadömet' med magi och där de döda går bland de levande.Sabriel skickas söderut av sin far, Abhorsen, till Ancelstierre för uppfostran och skolgång. På en internatskola nära Muren. Så nära muren läcker magi in så trots att hon uppfostras i det magilösa Ancelstierre så får hon en grundläggande magiutbildning utöver den mer klassiska utbildningen. En dag kommer en död ande till skolan och ger henne Abhorsens svärd och sju klockor. De sju klockorna en nekromantiker använder för att besvärja de döda. Sabriel måste bege sig tilbaka över muren för att hitta sin far och ge tillbaka svärd och klockor.
Sabriel är väl bekant med nekromatikens konst och 'Charter magic' men norr om muren blir det uppenbart att hon har mycket kvar att lära.
Jag gillar verkligen hur Nix har lagt upp det med två (bokstavligen) paralella världar. Det går en klar gräns, märkt av en mur. Tide ch väder, månens kvarter och årstidernas gång varierar. I norr fungerar magi men mekaniska prylar går sönder. I söder fungerar bilar och gevär men magin falnar snabbt av. Gränsen är den farligaste och mesthemsökta delen av båda länderna.
Historien är en vanlig enkel coming-of-age historia. Hitta sitt ursprung, lära sig sanningen om sin familj, träffa spännande följeslagare på vägen; växa upp. Det är utförandet som gör att det funkar.
Sabriel är en skön ungdomsroman och jag funderar på att skaffa Lirael som är tvåan.
Jag insåg att jag läst Nix tidigare i hans Confusion of Princes för det underbara användandet av kollektivt substantiv. De är ganska lika i hela sin olikhet.
Kommentarer
Trackback
