Asimov: Den ofrivillige Marxisten
Asimov's Stiftelse triologi är en av dom bästa böckerna när det gäller att popularisera Historiematerialism. Den Marxistiska grundsynen på samhället är att materiella faktorer avgör hur samhället utvecklas. Det är konflikter i produktionen av varor och livsmedel som tvingar fram samhällsförändringar. Nya former för produktionen skapar nya samhällsstrukturer. (Väldigt förenklat)
I Stiftelsetriologin beskrivs en vetenskap som Asimov kallar Psykohistoria. Genom att analysera människor i miljarder, massor av planetbefolkningar, så kan man förutse hur historien kommer att utvecklas. Böckerna börjar med att denna nyupptäckta vetenskap förutspår det Galaktiska Imperiets fall och en lång period av kaos och elende. För att avhjälpa denna katastrof instiftar Hari Seldon två stiftelser i vars en enda av galaxen. Den första stiftelsens uppgift är att skriva en uppslagsbok som sammanfattar mänsklighetens vetande. (Detta är en täckmantel men det vet inte deltagarna) På grund av planetens karaktär och placering isolerad långt ute i galaxens ödemark så blir dom tvungna att använda sin överlägsna kunskap för att kämpa för sin överlevnad medan Galaxen runt omkring dom förfaller i kaos.
Genom olika stadier av utveckling, från forskarkolloni, genom handelsmän via en teokrati får vi följa Stiftelsens utveckling och Hari Seldons plan för dom.
Socialister och Marxister har tagit Hari Seldon till sig som om han vore en SF inkarnation av Karl Marx (Marx med superkrafter kan man säga) som från sitt skrivbord på London Library analyserade och förklarade den kapitalistiska världens sönderfall.
Men Isaac Asimov är långt ifrån en Sci-Fi-Kommunist. Hans politiska åsikter, om några, är dom av en ganska vanlig akademiker. Han stödde Demokraterna, var en aktiv motståndare till Vietnamkriget och var en mycket tidig feminist osv. Inte ett radikalt ben i kroppen men inga obehagliga åsikter heller som jag kunnat hitta. Den bästa karakteriseringen av honom skulle vara en gammal klassisk Folkpartist. Ni kommer kanske ihåg den rasen. Kan inte göra en fluga förnär, tycker att dialog och sånt är viktigt. Den gamla stammens folkpartister som levde innan batongliberalerna tog över.
Själv säger han så här: "My Fondation series has been shown, by apparently careful analysis, to be thoroughly Marxist in inspiration, except that I had never read one word by Marx, or about Marx either, at the time the stories were written, or since."* Men han fortsätter med ett resonemang om symbolismen i Sagan om Ringen. Tolkiens ring symboliserar för Asimov modern teknologi och när det påpekas att Tolkien själv förnekat den tolkningen så svarar Asimov "That doesn't matter. The ring nevertheless symbolizes modern technology." Så enkelt från mästarens penna: Stiftelsetriologin är i grunden en Marxistisk saga.
*Från Gold s402
I Stiftelsetriologin beskrivs en vetenskap som Asimov kallar Psykohistoria. Genom att analysera människor i miljarder, massor av planetbefolkningar, så kan man förutse hur historien kommer att utvecklas. Böckerna börjar med att denna nyupptäckta vetenskap förutspår det Galaktiska Imperiets fall och en lång period av kaos och elende. För att avhjälpa denna katastrof instiftar Hari Seldon två stiftelser i vars en enda av galaxen. Den första stiftelsens uppgift är att skriva en uppslagsbok som sammanfattar mänsklighetens vetande. (Detta är en täckmantel men det vet inte deltagarna) På grund av planetens karaktär och placering isolerad långt ute i galaxens ödemark så blir dom tvungna att använda sin överlägsna kunskap för att kämpa för sin överlevnad medan Galaxen runt omkring dom förfaller i kaos.
Genom olika stadier av utveckling, från forskarkolloni, genom handelsmän via en teokrati får vi följa Stiftelsens utveckling och Hari Seldons plan för dom.
Socialister och Marxister har tagit Hari Seldon till sig som om han vore en SF inkarnation av Karl Marx (Marx med superkrafter kan man säga) som från sitt skrivbord på London Library analyserade och förklarade den kapitalistiska världens sönderfall.
Men Isaac Asimov är långt ifrån en Sci-Fi-Kommunist. Hans politiska åsikter, om några, är dom av en ganska vanlig akademiker. Han stödde Demokraterna, var en aktiv motståndare till Vietnamkriget och var en mycket tidig feminist osv. Inte ett radikalt ben i kroppen men inga obehagliga åsikter heller som jag kunnat hitta. Den bästa karakteriseringen av honom skulle vara en gammal klassisk Folkpartist. Ni kommer kanske ihåg den rasen. Kan inte göra en fluga förnär, tycker att dialog och sånt är viktigt. Den gamla stammens folkpartister som levde innan batongliberalerna tog över.
Själv säger han så här: "My Fondation series has been shown, by apparently careful analysis, to be thoroughly Marxist in inspiration, except that I had never read one word by Marx, or about Marx either, at the time the stories were written, or since."* Men han fortsätter med ett resonemang om symbolismen i Sagan om Ringen. Tolkiens ring symboliserar för Asimov modern teknologi och när det påpekas att Tolkien själv förnekat den tolkningen så svarar Asimov "That doesn't matter. The ring nevertheless symbolizes modern technology." Så enkelt från mästarens penna: Stiftelsetriologin är i grunden en Marxistisk saga.
*Från Gold s402
Kommentarer
Postat av: pål
Den typen av folkpartister växte väl fram eftersom vänstern var kraftfullare och präglade diskussionen på ett annat sätt.
Postat av: Socialistsimon
Jag tror att det alltid funnits ett behov av, ska vi kalla det, "non-evil-höger". Om man orkar kan man nog spåra social liberalismen längre tillbaka än sjuttiotalet. Jag håller inte med att man kan vara både non-evil och höger men jag kan respektera dom som försöker.
Trackback
