Doctorow gör det igen
For the Win av Cory Doctorow handlar om ett ämne som ligger mig nära om hjärtat.
(Är du insatt i hur onlinespel och Goldfarming fungerar kan du hoppa över den första delen.)
MMORPG och Goldfarmers
Om du spelar onlinespel (MMORPG) så har du träffat på dom. Goldfarmers, macro miners och andra personer som utnyttjar spelet du spelar ärligt och för nöjes skull, för att istället tjäna pengar. Dom skillar upp chars och säljer, dom kör missions, dungeons och grindar för att tjäna ihop ingame pengar och speciella föremål som dom säljer till oseriösa spelare som inte orkar göra det själva. Detta gör att du kan lägga ner din speltid för att bygga upp din char och din wallet i veckor och månader men en idiot med pengar kan hoppa in spelet och få allt du kämpat för på en halvtimme. För alla ni som spelar MMORPG's är detta något som man väl känner till och problemen är uppenbara.
Ett spel som inte lyckas reglera och (även om det är omöjligt att utrota dom) hålla mängden "oseriösa" spelare och Goldfarmers på en låg nivå, kan helt urarta. Ett spel med många goldfarmers blir helt enkelt inte roligt att spela. Men långt innan det händer får goldfarmers dina aktiviteter att minska i värde. Ett exempel, om du kör en dungeon som tar en timme och är tänkt att ge en viss reward. (Tänk spelglädje per speltimme) och en stor grupp goldfarmers kör samma eller liknande dungeons i timmar i sträck och kastar ut sakerna som man hittar där på marknaden för ingame pengar så skapar det inflation och din spelglädje/timme minskar. Personer som köper ingame fördelar för IRL pengar är ofta föraktade och guldfarmare är hatade. Många spelare kan tänka sig att kasta bort surt förvärvade speltillgångar bara för att klämma åt en farmare.
Det ses som en samhällstjänst.
Många spel har börjat skapa en "laglig" marknad för spelfördelar och ingame pengar. På så sätt hoppas man dels kunna reglera mängden pengar och dels se till att inkomsterna kanaliseras till företaget som skapat spelet.
For the Win
Matthew är Goldfarmer. Han och hans spelarlag är en av dom bästa i fabriken. När boken börjar bestämmer han om hans polare för att sluta och bilda eget. Dom kommer snart i konflikt med sin gamla chef som inte är intresserad av konkurens.
Mala kallar sig General Robotwallah. Hon och hennes vänner är stenhårda PVPare. Dom regerar på slagfältet och spelar inte bara skikligt utan även taktiskt. Dom spenderar sin lediga tid och sina fickpengar på ett internet café. En dag blir dom kontaktade av en person som erbjuder att anställa dom för att jaga Goldfarmers. Mala och hennes armé gör succé på slagfältet och dom extra pengarna förändrar helt hennes och hennes familjs liv.
En dag när hon jagar Goldfarmers blir hon påhoppad av en spelare som kallar sig Big Sister Nor, och kommer IWWWW eller The Webblies[1]. En fackförening för farmare!
Doctorow är fullt medveten om hur hatade Goldfarmers är i spelarvärlden och därför är det för det första ett väldigt modigt steg att ha dom som huvudpersoner i boken. Dessutom är FTW en av hans mest politiska böcker någonsinn. FTW är satt i det fantastiska fönster mitt emellan Nu och Sen. Near Future SF!
Spelen som historien utspelas i är underbara. Jag skulle själv vilja spela Zombie Mecha, ett spel där man utrustad i enorma Battlesuits kämpar mot zombies eller Svartalfheim som verkar vara en uppföljare till World of Warcraft. Nästan allt teknologi i boken är sånt som finns redan eller som är precis runt hörnet. Men en sak som är kul är att spelföretagen i hans värld har infört Mechanical Turks. Det är spelare som jobbar extra som lägsta leveln av sytemoperatörer eller högsta nivån av spel AI. När en spelare i ett spel gör något helt oförutsägbart som tex försöker ta sig in i en byggnad som ingen har tänkt på kan vara en genväg så kopplas en Turk in och bestämmer layout på den lilla kartbiten, eller om en spelare försöker driva en konversation med en NPC char längre än vad som är programerat så tar en Turk över konversationen för spelets räkning.
En annan inovation som känns som om den är precis runt hörnet är att ingame pengar handlas på börsen. Tex kan Guld/ISK/Runes köpas och säljas eller användas som säkerhet i hedgefonder eller andra värdepappper. Det är egentligen inte konstigare än att använda framtida kaffeskördar eller megahotell i Dubai som ännu inte blivit byggda som grundplåt i investeringsfonder. På samma sätt som hotellets värde bestäms av hur gästerna trivs eller kaffeskörden beror på hur stor den är och hur mycket folk kommer att vilja dricka så bestäms värdet på spelpengar av hur mycket som finns i spelet, hur mycket som finns att köpa och sälja utanför spelet och av hur kul spelet är, dvs hur många spelare som kommer att spela det när fonderna säljs. Det är ett logiskt nästa steg på finansmarknaden helt enkelt.
Men den stora behållningen är kampen för drägliga arbetsförhållanden i Kina, Indien och SydOst Asien för dom som farmar spelen. Kampen för att få rätt till allt som vi tar för givet.
Doctorows förra bok Makers var en besvikelse för mig, den vara bara bra, inte underbar.
FTW är allt jag hade kunnat önska mig och lite till. Den är ett Must-Read för alla moderna Socialister och ett Must-Read för alla gamers. Alla ni andra kommer antagligen att bara tycka att den är bra, inte underbar...
/s
(Är du insatt i hur onlinespel och Goldfarming fungerar kan du hoppa över den första delen.)
MMORPG och Goldfarmers
Om du spelar onlinespel (MMORPG) så har du träffat på dom. Goldfarmers, macro miners och andra personer som utnyttjar spelet du spelar ärligt och för nöjes skull, för att istället tjäna pengar. Dom skillar upp chars och säljer, dom kör missions, dungeons och grindar för att tjäna ihop ingame pengar och speciella föremål som dom säljer till oseriösa spelare som inte orkar göra det själva. Detta gör att du kan lägga ner din speltid för att bygga upp din char och din wallet i veckor och månader men en idiot med pengar kan hoppa in spelet och få allt du kämpat för på en halvtimme. För alla ni som spelar MMORPG's är detta något som man väl känner till och problemen är uppenbara.
Ett spel som inte lyckas reglera och (även om det är omöjligt att utrota dom) hålla mängden "oseriösa" spelare och Goldfarmers på en låg nivå, kan helt urarta. Ett spel med många goldfarmers blir helt enkelt inte roligt att spela. Men långt innan det händer får goldfarmers dina aktiviteter att minska i värde. Ett exempel, om du kör en dungeon som tar en timme och är tänkt att ge en viss reward. (Tänk spelglädje per speltimme) och en stor grupp goldfarmers kör samma eller liknande dungeons i timmar i sträck och kastar ut sakerna som man hittar där på marknaden för ingame pengar så skapar det inflation och din spelglädje/timme minskar. Personer som köper ingame fördelar för IRL pengar är ofta föraktade och guldfarmare är hatade. Många spelare kan tänka sig att kasta bort surt förvärvade speltillgångar bara för att klämma åt en farmare.
Det ses som en samhällstjänst.
Många spel har börjat skapa en "laglig" marknad för spelfördelar och ingame pengar. På så sätt hoppas man dels kunna reglera mängden pengar och dels se till att inkomsterna kanaliseras till företaget som skapat spelet.
For the Win
Matthew är Goldfarmer. Han och hans spelarlag är en av dom bästa i fabriken. När boken börjar bestämmer han om hans polare för att sluta och bilda eget. Dom kommer snart i konflikt med sin gamla chef som inte är intresserad av konkurens.
Mala kallar sig General Robotwallah. Hon och hennes vänner är stenhårda PVPare. Dom regerar på slagfältet och spelar inte bara skikligt utan även taktiskt. Dom spenderar sin lediga tid och sina fickpengar på ett internet café. En dag blir dom kontaktade av en person som erbjuder att anställa dom för att jaga Goldfarmers. Mala och hennes armé gör succé på slagfältet och dom extra pengarna förändrar helt hennes och hennes familjs liv.
En dag när hon jagar Goldfarmers blir hon påhoppad av en spelare som kallar sig Big Sister Nor, och kommer IWWWW eller The Webblies[1]. En fackförening för farmare!
Doctorow är fullt medveten om hur hatade Goldfarmers är i spelarvärlden och därför är det för det första ett väldigt modigt steg att ha dom som huvudpersoner i boken. Dessutom är FTW en av hans mest politiska böcker någonsinn. FTW är satt i det fantastiska fönster mitt emellan Nu och Sen. Near Future SF!
Spelen som historien utspelas i är underbara. Jag skulle själv vilja spela Zombie Mecha, ett spel där man utrustad i enorma Battlesuits kämpar mot zombies eller Svartalfheim som verkar vara en uppföljare till World of Warcraft. Nästan allt teknologi i boken är sånt som finns redan eller som är precis runt hörnet. Men en sak som är kul är att spelföretagen i hans värld har infört Mechanical Turks. Det är spelare som jobbar extra som lägsta leveln av sytemoperatörer eller högsta nivån av spel AI. När en spelare i ett spel gör något helt oförutsägbart som tex försöker ta sig in i en byggnad som ingen har tänkt på kan vara en genväg så kopplas en Turk in och bestämmer layout på den lilla kartbiten, eller om en spelare försöker driva en konversation med en NPC char längre än vad som är programerat så tar en Turk över konversationen för spelets räkning.
En annan inovation som känns som om den är precis runt hörnet är att ingame pengar handlas på börsen. Tex kan Guld/ISK/Runes köpas och säljas eller användas som säkerhet i hedgefonder eller andra värdepappper. Det är egentligen inte konstigare än att använda framtida kaffeskördar eller megahotell i Dubai som ännu inte blivit byggda som grundplåt i investeringsfonder. På samma sätt som hotellets värde bestäms av hur gästerna trivs eller kaffeskörden beror på hur stor den är och hur mycket folk kommer att vilja dricka så bestäms värdet på spelpengar av hur mycket som finns i spelet, hur mycket som finns att köpa och sälja utanför spelet och av hur kul spelet är, dvs hur många spelare som kommer att spela det när fonderna säljs. Det är ett logiskt nästa steg på finansmarknaden helt enkelt.
Men den stora behållningen är kampen för drägliga arbetsförhållanden i Kina, Indien och SydOst Asien för dom som farmar spelen. Kampen för att få rätt till allt som vi tar för givet.
Doctorows förra bok Makers var en besvikelse för mig, den vara bara bra, inte underbar.
FTW är allt jag hade kunnat önska mig och lite till. Den är ett Must-Read för alla moderna Socialister och ett Must-Read för alla gamers. Alla ni andra kommer antagligen att bara tycka att den är bra, inte underbar...
/s
[1]A future programmers union is called "International Workers of the World Wide Web", or the Webblies, a reference to the Industrial Workers of the World, who are nicknamed the Wobblies. Ken MacLeod
Kommentarer
Trackback
