socialistsimon

Jag har nyligen läst en av fantasys glömda klassiker för bokcirkeln. Mervyn Peakes Gormeghast-seriens första del Titus Groan eller Titus tronföljaren på Svenska. Gormenghast är en humoristisk historia om slottet Gormenghast och dom osannorlika innevånarna där. Jag läste den på Svenska och jag känner lite att den nog förlorat en del i översättningen. Till ex. heter slottsläkaren Prunesquallor, kocken Swelter, Greve Sepulchraves tjänare heter Mr Flay. Det känns som om det lurar massor av ordlekar under översätningen. 
Gormenghast är pratig och bizarr, karaktärena är karrikatyrer och handlingen är helt skruvad. Greven Sepulchrave Groan verkar inte ha någon annan funktion än att som ceremonimästarens köttmarionett utföra ritualerna som dagligen ska genomföras från arla morgon till sena kväll. Titus Groan, som tronarvinge och under ett års ålder i hela första boken, kommer inte att få lätt att fullfölja sina uppgifter.

Gormenghast är Bulgakovsk och till vissa delar seg men om du får ett infall där du vill tugga dig igenom klassiker så kan jag klart rekomendera den. Jag kan se hur den kan ha inspirerat Douglas Adams och Terry Pratchet. Men sätt av en vecka eller två.