socialistsimon

En samling SF recensioner kan omöjligt utelämna Iaac Asmov. Utan tvekan en av dom största inom genren. Hans mest kända bokserier är Stiftelse böckerna och Robot böckerna. Detta är såklart bara en liten del av hans samlade bibliografi. Asimov har skrivit över 500 hundra böcker och sorteras in i alla bibliotekens kategorier utom filosofi och psykologi. Asimovs stil är typisk för hans tid, eller har han kanske inspirerat en hel generation? Det är förtiotalets amerika. Hans robotar är älskvärda plåtburkar och hans hjältar är hyvens. Läs inte Asimov för aktion eller spänning. Läs hans böcker för att förundras över gamla framtids visioner och underfundiga plot twists. Dessutom präglas hans böcker, särskillt hans tidigare, av att SF publiserades i magasin och inte i böcker. Många av hans böcker är så tydligt indelade i korta noveller just för att de publiserades som följetänger i bla SF magasinet Astounding Magazine.

Stiftelse böckerna:
Stiftelse böckerna handlar om en långt avlägsen framtid där mänskligheten bebor hela galaxen i ett enormt Imperium har bestått i 12.000 år. När en ledande mattematiker, Hari Seldon förutspår att Imperiet snart kommer att falla sönder och att drastiska åtgärder är nödvändiga blir han utskrattad. För att undvika skandal och exil föreslår han att Imperiet ska finansiera en forsknings stiftelse på planeten Terminus i den bortre delen av galaxen. I själva verket är det en del av Seldons plan. Han har räknat ut att det är den enda sättet att minska perioden av kaos som oundvikligen är på väg. Med ledning av sin psykohistoriska forskning har han skapat förutsättningarna för att Stiftelsen ska ersätta Imperiet. Även om Asimov själv aldrig varit Marxist eller ens tänkte på Historiematerialism när han skrev böckerna så är det just det man kommer att tänka på när man läser om Seldonplanen och hans Psykohistoria. Hari Seldon är SF världens mesta Marx-analog.

Robot böckerna:
När Asimov började skriva om robotar så förekom dom i media bara som ett hot. Asimov kallar detta för frankensteinkomplexet. Människan ska inte leka Gud och skapa Robotar till sin avbild. Detta upplevde Asimov som en djupt framgångsfientlig inställning till teknik och vetenskap. Han tänkte istället att om man skapar en robot så kommer man oundvukligen att skapa säkerhetsfunktioner för att försäkra sig om att dom inte löper amok och utrotar mänskligheten. Bilar har säkerhetsbälten och airbags, industrirobotar står i burar eller har ögon så att de ser att undvika köra på folk, osv. I Asimovs tidiga robotnoveller är det implicit men ganska snart formulerar han sina nu berömda Robotlagar där säkerhetsmekanismerna är en del i operativsystemet av alla robotar.
Jag, Robot m. fl är korta noveller som handlar om robotar, dvs roboten är ofta ny och krånglar, roboten är ett problem, roboten är ett objekt som historien utspelar sig runt. Han senare noveller som tex Caves of steel och Naked sun har roboten växt upp och spelar huvudrollen på ett helt annat sätt. Roboten har blivit vuxen och subjekt.

Asimov är ett måste för SF läsaren!

/S