Night watch
Terry Pratchett är en favorit författare. Hans böcker har ett djup som den slöläsande lätt missar. Jag återvänder ofta till hans böcker när jag har boktorka.
Night watch handlar om Samuel Vimes, Kommendör i Ankh-Morporks City watch. Han har en klar klassmedvetenhet och kommer från dom fattiga kvarteren. Han största plåga är att Patriciern envisas med att befordra honom, både i Vakten och socialt. Han har nu nått den strålande höjden av Hertig och måste stå ut med Ankh-Morporks inadel och konstiga utstyrslar men önskar att han kunde återgå till att patrullera gatorna i Nattvakten.
När han får beskedet att Vakten har jagat ifatt mördaren Carcer i Unveritetsområdet ger han sig själv in i jakten på honom. En magisk olycka och han kastas in i sitt eget förflutna där han träffar sig själv som ung spoling, ny i Nattvakten, och måste ikläda sig rollen som John Keel, sin egen mentor från den tiden.
Det är ingen bra tid i vakten. Patriciern, Lord Winder, är galen och hans hemliga polis, the Cable Street Unmentionables, trackaserar oskyldiga och jagar upprorsmakare, riktiga och påhittade.
Snart är både Sam Vimes den äldre och yngre indragna i Revolutionen.
Dom är med att utropa "The Glorious Peoples Republic of Treacle Mineroad" och kämpar för Sanning, Frihet, Rättvisa och ett hårdkokt ägg!
Han träffar många yngre versioner av folk han känner, Reg Shoe, en typisk caférevolutionär, Rosie Palm, som kommer att bli ledare för sömmerskornas gille osv.
Pratchett är ingen revolutionär utan snarare har han en djup övertygelse av sunt förnuft och vanliga människors vanlighet som en stark positiv kraft. Reg Shoe är en ung man som pratar om Folket och kommer att bli brutalt påmind om att Folket består av vanligt folk, vilket inte alls är vad han förestält sig. Alla vi som suttit på Caféer och diskuterat revolutionsromantik kommer att känna igen sig.
Klart rekomenderad läsning
/s
Night watch handlar om Samuel Vimes, Kommendör i Ankh-Morporks City watch. Han har en klar klassmedvetenhet och kommer från dom fattiga kvarteren. Han största plåga är att Patriciern envisas med att befordra honom, både i Vakten och socialt. Han har nu nått den strålande höjden av Hertig och måste stå ut med Ankh-Morporks inadel och konstiga utstyrslar men önskar att han kunde återgå till att patrullera gatorna i Nattvakten.
När han får beskedet att Vakten har jagat ifatt mördaren Carcer i Unveritetsområdet ger han sig själv in i jakten på honom. En magisk olycka och han kastas in i sitt eget förflutna där han träffar sig själv som ung spoling, ny i Nattvakten, och måste ikläda sig rollen som John Keel, sin egen mentor från den tiden.
Det är ingen bra tid i vakten. Patriciern, Lord Winder, är galen och hans hemliga polis, the Cable Street Unmentionables, trackaserar oskyldiga och jagar upprorsmakare, riktiga och påhittade.
Snart är både Sam Vimes den äldre och yngre indragna i Revolutionen.
Dom är med att utropa "The Glorious Peoples Republic of Treacle Mineroad" och kämpar för Sanning, Frihet, Rättvisa och ett hårdkokt ägg!
Han träffar många yngre versioner av folk han känner, Reg Shoe, en typisk caférevolutionär, Rosie Palm, som kommer att bli ledare för sömmerskornas gille osv.
Pratchett är ingen revolutionär utan snarare har han en djup övertygelse av sunt förnuft och vanliga människors vanlighet som en stark positiv kraft. Reg Shoe är en ung man som pratar om Folket och kommer att bli brutalt påmind om att Folket består av vanligt folk, vilket inte alls är vad han förestält sig. Alla vi som suttit på Caféer och diskuterat revolutionsromantik kommer att känna igen sig.
Klart rekomenderad läsning
/s
Kommentarer
Trackback
