Blue Remembered Earth
Upplägget är enkelt och elegant, efter Resource and Relocation krisen (en kombination av Global warming, peak oil m.m.) så är Afrika jordens ekonomiska maktspelare. Släkten Akinya kontrollerar ett enormt företagsimperium med allt från robotfabriker på transneptunska asteroider och transporter till och från de flesta planeter. Geoffrey och Sunday är syskonen som valt att bryta med företagstraditionen. Han är Biolog och hon är konstnär. När deras farmor dör uppstår ett maktvacuum i företaget som suger in dem i intriger på hög nivå.
Handlingen är enkel: Den nyligen avlidne matriarken har lämnat ett spår av 'ledtrådar' som syskonen följer. Jag vet inte vad den typen av handling heter men jag känner igen den från flera andra böcker. Ledtrådarna tvingar dem växa upp, sammarbeta och resa längre och längre ut i solsystemet.
Även om handlingen är enkel och rak så är den elegant utförd. Spännande miljöer och kul teknologi. Inte lika far out som Reynold brukar vara. Han har lämnat nanotech bakom sig och satsar på raketer och robotar. Den värld han målar upp är mycket ljusare än den Bacigalupi berättar om i Windup Girl. Det är också en vision om vad som får ut oss i solsystemet och på sikt galaxen. Inte riktigt en utopi men helt klart en positiv framtidsbild. Jag är mycket nyfiken på tvåan. Det sägs att det ska bli en 'Not quite a trilogy'* som ska utspela sig över elva tusen år. Jag gillar verkligen Geoffrey och Sunday och vill veta vad som händer dem.
Rekomenderas varmt till alla som gillar bra SF och/eller elefanter.
Jag hittar ingen info om när tvåan ska komma ut, inte ens en arbetstitel men med hans tidigare tempo borde den komma under 2013.
Angående den andra serien så undrar jag om du läst den och vad du tyckte.
Jag läste Chasm City och gillade den riktigt mycket. Därför köpte jag Revelation Space och de två följande böckerna, bara för att bli väldigt besviken. Jag har bara läst de två första men har inte funnit intresse nog att läsa den tredje. Det kan bero på att ingen av böckerna hade några personer som jag kände att jag direkt sympatiserade med och då kan det bli väldigt svårt för mig att orka läsa en bok.
Jag läste Rev Space först. Det var liksom min intro till Reynolds böcker. Jag gillade den skarpt. Han var villig att böja storyn för att passa vetenskapen och det tilltalade mig. Jag har för mig att jag identifierade mig med kvinnan.(kommer inte ihåg vad hon hette)
Det är en annan ton i Chasm City, lite mörkare, lite mer Noir. Jag har för mig att slutet i trean var lite grand av en besvikelse men inte mycket. (kanske var det i Galactic North som jag ogillade slutet för mänskligheten. Har för mig att det fanns en novell där som knyter ihop Amarantin)
Men om du inte gillade de första två kan jag inte rekomendera trean. Rev Space är bäst i den serien.
Läs istället The Prefect och Terminal World, två väldigt olika men väldigt bra böcker.
Det låter som ett bra tips. Har kikat på båda de böckerna lite i en förhoppning att någon av dem ska ge mig samma känsla som Chasm City gav.
Jag tycker i och för sig att Revelation Space och Redemption Ark var ganska mörka också. problemet var att alla var så osympatiska och att berättelsen kändes ganska splittrad mellan olika berättelser.
Det här låter som någonting man borde läsa. Jag har bara läst Terminal World av Reynolds tidigare och tyckte den var ganska tråkig, men han förtjänar nog en ny chans.
Det är lite svårt att rekomendera Reynolds generellt eftersom han lyckas byta stil hela tiden.
The Prefect är den som ligger närmast Chasm City.
Jag gillade Terminal world (http://socialistsimon.blogg.se/2010/april/terminal-world.html)
En annan Reynoldsbok som även den far iväg åt ett helt annat håll är Century Rain som jag också gillar. Men i.o.m. det så har jag också sagt att jag gillat alla Reynoldböcker jag läst (och nästan alla han skrivit) så jag kanske inte är rätt man att rekomendera dem ;)
JAg köpte The Prefect på rean just i förhoppningen att den skulle likna Chasm City så det låter ganska bra.
