City of Dragons
av Robin Hobb är tredje delen i The Rain Wilds Chronicles.
Serien börjar med Dragon Keepers och Blood of Dragons kommer om ett år.
Rain Wilds handlar om drakarna och deras människor. Det är inte helt oproblematiskt att ha en kull nykläckta drakar mitt i en trädstad, mitt inne i en regnskog. Hur ska du mata dem? Hur ska de kunna lära sig flyga? I Treehaug och Cassarik måste all mat importeras och skogarna kring Cassarik är snart utjagade av försöken att försörja alla drakarna. Handelskammaren letar efter en lösning.
De som lever i regnskogen märks av regnskogen. De får fjällig hud och ödleliknande utväxter eller klor. De som är mest märkta kan inte gifta sig och de som föds märkta har en väldigt utsatt situation (de dödas ofta vid födseln). Livet i skogen är hårt och de förvantas inte leva länge. Lösningen på drakproblemet blir att samla en grupp av dessa ungdomar och skicka iväg dem med drakarna uppför floden för att leta efter Kelsingra, en mytisk försvunnen stad som drakarna har ett blekt nedärvt minne av. Handelskammaren som skickar ut dem ser ungdomarna som drakherdar och drakarna ser dem som tjänare eller slavar. Hur ungdomarna ser sig själva skiftar med de flesta ser sig äntligen som fria från ett liv på samhällets botten.
Hobbs karakterisering av drakarna är både unik och traditionell. Hon har en hel ekologi där drakarna passar in samtidigt som hon lyckats fånga drakarnas arrogans och intelligens. Drakarnas syn på sig själva som skapelsens krona och deras totala beroende av sina Dragon Keepers är en källa till stora och intressanta konflikter inte bara mellan drakar och människor utan även inom drakarna.
Motstridiga intressen i och utanför gruppen vägs och förklaras med insikt i hur människor och drakar tänker. Jag förstår och i viss mån sympatiserar med alla från den arrogantaste draken till den girigaste plundraren. Konflikten mellan drakarna och deras keepers, mellan den gruppen och arkeologen som är med, konflikten mellan dessa grupper och stadens handelskammare som skickat dem, mellan dessa och de som vill döda drakarna och sälja deras kroppsdelar som om det vore tigerkött på en kinesik marknad för alternativmedicin vävs ihop och berättas. Jag kan sympatisera med samtliga. I Hobbs värld finns, precis som i vår värld, egentligen ingen Ondska utan bara motstridiga intressen. Precis som i vår värld leder det ofta till stor ondska.
Det är snyggt, det är bra, det är hög konst.
Rain Wilds utspelar sig i ett universa där tre tidigare fantasy serier utspelat sig. Jag skulle verkligen rekomendera att du börjar från början med Assassin's Apprentice eller Ship of Magic men det går att läsa Rain Wilds fristående.
Serien börjar med Dragon Keepers och Blood of Dragons kommer om ett år.
Rain Wilds handlar om drakarna och deras människor. Det är inte helt oproblematiskt att ha en kull nykläckta drakar mitt i en trädstad, mitt inne i en regnskog. Hur ska du mata dem? Hur ska de kunna lära sig flyga? I Treehaug och Cassarik måste all mat importeras och skogarna kring Cassarik är snart utjagade av försöken att försörja alla drakarna. Handelskammaren letar efter en lösning.
De som lever i regnskogen märks av regnskogen. De får fjällig hud och ödleliknande utväxter eller klor. De som är mest märkta kan inte gifta sig och de som föds märkta har en väldigt utsatt situation (de dödas ofta vid födseln). Livet i skogen är hårt och de förvantas inte leva länge. Lösningen på drakproblemet blir att samla en grupp av dessa ungdomar och skicka iväg dem med drakarna uppför floden för att leta efter Kelsingra, en mytisk försvunnen stad som drakarna har ett blekt nedärvt minne av. Handelskammaren som skickar ut dem ser ungdomarna som drakherdar och drakarna ser dem som tjänare eller slavar. Hur ungdomarna ser sig själva skiftar med de flesta ser sig äntligen som fria från ett liv på samhällets botten.
Hobbs karakterisering av drakarna är både unik och traditionell. Hon har en hel ekologi där drakarna passar in samtidigt som hon lyckats fånga drakarnas arrogans och intelligens. Drakarnas syn på sig själva som skapelsens krona och deras totala beroende av sina Dragon Keepers är en källa till stora och intressanta konflikter inte bara mellan drakar och människor utan även inom drakarna.
Motstridiga intressen i och utanför gruppen vägs och förklaras med insikt i hur människor och drakar tänker. Jag förstår och i viss mån sympatiserar med alla från den arrogantaste draken till den girigaste plundraren. Konflikten mellan drakarna och deras keepers, mellan den gruppen och arkeologen som är med, konflikten mellan dessa grupper och stadens handelskammare som skickat dem, mellan dessa och de som vill döda drakarna och sälja deras kroppsdelar som om det vore tigerkött på en kinesik marknad för alternativmedicin vävs ihop och berättas. Jag kan sympatisera med samtliga. I Hobbs värld finns, precis som i vår värld, egentligen ingen Ondska utan bara motstridiga intressen. Precis som i vår värld leder det ofta till stor ondska.
Det är snyggt, det är bra, det är hög konst.
Rain Wilds utspelar sig i ett universa där tre tidigare fantasy serier utspelat sig. Jag skulle verkligen rekomendera att du börjar från början med Assassin's Apprentice eller Ship of Magic men det går att läsa Rain Wilds fristående.
Kommentarer
Trackback
