Inception

Japp, Filmrecension!  bloggen går vidare och utforskar nya medier.

Inception handlar om idéen om att man kan plantera idéer i någons undermedvetna genom att kapa deras drömmar. Nice intro där man planterar tanken att man kan kapa någons drömmar och placera dom i en drömvärld, dvs i en annan persons dröm, och sedan stjäla tex industrihemligheter. Man lär sig också att det bara finns två sätt att ta sig ur en dröm, du kan dö eller väckas upp. Jag gillar att dom inte väljer att ta Alice i underlandet vägen mot mer och mer bizzara drömmar, inte för att det verkar vara omöjligt utan för att syftet med just dom drömmar Inception arbetar med syftar till att övertyga den ofrivillige drömmaren att det är verklighet.

Filmen ställer frågan om du vet att du är vaklen eller inte. Hur kan du veta att allt inte bara är en dröm? Vad man ofta missar i mina ögon är att alla som ställer den här frågan utanför en rökig rödvinsbar full av filosofistudenter är att man måste etablera en anledning för protagonisten att börja undra. I Inceptions fall är att dela drömmar en etablerad industri och Cobb (protagonisten) har en allvarlig anledning att tvivla på vad som är verkligt och vad som är dröm. Det är detta som jag upplever som filmens stora behållning; Om du är övertygad att du drömmer och det enda sättet att vakna är att begå själmord. Är det då det rätta att göra? Och skulle du våga?
Och om du har anledning att misstänka att du drömmer: Hur kan du testa det? Hur kan du ta reda på om du drömmer eller inte? Vi presenteras med en metod för att testa det i Inception. Drömresenären uppmuntras att skapa ett "totem", ett litet solit föremål som bara den känner till vikt struktur och känslan av. Eftersom du kan kidnappas in i någon annans drömvärld så kommer dom inte att kunna replikera känslan av ditt totem och du kan veta att du är i någon annans dröm. Cobbs totem är en en liten snurra som fortsätter snurra oavbrutet om han drömmer. Inte konstigt att han sitter och snurrar den hela tiden.

Betyg: Två hammare och tre skäror.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0