Meh, så var det ju inte.

Har du läst en bok och känt att "Det var en spännande historia/setting/värld men så funkar det bara inte" eller "Hur kan han göra så?"? Har du blivit så upprörd att du satt dig ner och skrivit om boken själv?
Jag har en stark känsla att Lev Grossman kände precis så när han läste Harry Potter, att Dan Elconin kände så när han läste Peter Pan.
Resultatet blev Never After och Magicians. Never After har jag pratat om nyligen men inte Magicians.
 - Quentin är en stjärnstudent. Högsta betyg rakt av och håller på att beta av ansökningsintervjuer till dom vanliga Ivy league Universiteten. Han borde inte vara förvånad när han bjuds in till en intervju på Magiker kollegiet Brakebills. Dom rekryterar inte snorungar från under en trappa utan bara från den lilla del av befolkningen som både är toppstudenter och har talang för magi. Magi kräver både intelligens och fingerfärdighet, samt den där obvsessiva koncentrationsförmågan som nördar ofta uppvisar. Quentin har länge varit missnöjd, känt sig utanför. Det är konstigt egentligen. Han har ju samlat på sig alla lyckans vanliga ingredienser, men det funkar inte. Kanske finns lyckan i Brakebills?
Magicians är en underbar blandning av Narnia och Harry Potter, omskrivet av en författare som inte var nöjd med originalet. Magicians är inte en spoof eller parodi utan en helt ok bok av egen kraft plus en trevlig igenkänningsfaktor.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0